Arnold Ruge
Arnold Ruge, född den 13 september 1802 på Rügen, död den 31 december 1880 i Brighton, var en tysk författare.
| Arnold Ruge | |
 | |
| Född | 13 september 1802[1][2][3] Bergen auf Rügen[4] |
|---|---|
| Död | 31 december 1880[1][2][3] (78 år) Brighton[5] |
| Begravd | Brighton |
| Andra namn | M. Karlstein[6], Agnes W. Stein[6], R. Durangelo[6] och Dr. Adolph[6] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Jenas universitet Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg  |
| Sysselsättning | Filosof, journalist, politiker, översättare, författare[7], självbiograf |
| Befattning | |
| Ledamot av parlamentet i Frankfurt | |
| Arbetsgivare | Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg |
| Redigera Wikidata | |
Ruge fick som student sitta sex år i fängelse för sitt deltagande i en "burschenschaft". Efter frigivningen 1830, utgav han några vittra arbeten, blev lärare i Halle och uppsatte 1837, i förening med Ernst Theodor Echtermeyer, Hallesche Jahrbücher für deutsche Kunst und Wissenschaft, vilken tidskrift snart blev det mest betydande filosofisk-litterära organet i Tyskland. Däri bekämpade Ruge med kraft romantiken och utvecklade en radikalism i unghegelsk anda.
Det var förnämligast han, som bestämde tyska litteraturens dragning till politisk lyrik, tendensdrama och tendensroman på 1840-talet. För att undgå den preussiska censuren överflyttade han 1841 sin tidskrift till Dresden och gav den namnet Deutsche Jahrbücher, men redan 1843 indrogs den av sachsiska regeringen.
Efter några års vistelse i Schweiz och Paris öppnade Ruge en förlagsaffär i Dresden. Optimist och revolutionär till hela sin anläggning samt stark i att finna slagord, bidrog han väsentligt till att framkalla 1848 års rörelser i Tyskland och intog under deras förlopp en framskjuten ställning, i det han uppbars högt som folktalare, utgav tidningen Die Reform och var medlem av nationalförsamlingen i Frankfurt am Main, där han tillhörde yttersta vänstern.
Sedan han haft sin hand med i upproren i Sachsen och Baden våren 1849, utvandrade Ruge till London, där han med Ledru-Rollin och Mazzini stiftade European Democratic Committee, och bosatte sig kort därefter i Brighton som lärare. Därifrån sände han tid efter annan maningsord till sitt hemland och anslöt sig tidigt till Bismarcks utrikespolitik. För hans förtjänster om Tysklands enhet anslog tyska riksdagen 1877 en pension åt honom.
Bibliografi redigera
Bland Ruges arbeten må nämnas Neue Vorschule der Ästhetik (1836), Zwei Jahre in Paris (1846), Revolutionsnovellen (1850), sorgespelet Die neue Welt (1856), det intressanta memoarverket Aus früherer Zeit (4 band, 1862-67) och Acht Reden über Religion (1869; ny upplaga 1875). Ruges brevväxling och dagboksanteckningar utgavs 1886 av Paul Nerrlich.
Referenser redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Arnold Ruge, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Arnold Ruge.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Руге Арнольд”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]