Undulaters färggenetik

Vetenskapen om undulaters färggenetik behandlar ärftligheten hos färgförändrande mutationer i fjädrarna hos arten undulat.

Den vilda undulaten är färgad ljusgrön. Fjädrarna hos de flesta papegojarter, inklusive undulater, innehåller både en svart typ av melaniner, kallad eumelanin, tillsammans med ett gult pigment kallat psittacofulvin. Ett antal andra papegojarter producerar ett tredje pigment som gör att färgerna och nyanserna kan variera från orange, persikofärgad, rosa till röd. När fjädrarna utsätts för exempelvis solljus eller andra vita, ljusa strålar, reflekteras enbart den blå delen av spektrumet av eumelaninet. Det reflekterade blåa ljuset passerar det gula pigmentlagret, vilket ger den gröna färg som kallas ljusgrön.

De många olika färgvariationerna hos undulater, såsom albino, blå, grå, grågrön, mörk, olivgrön, violett, är resultatet av olika mutationer som har inträffat i vissa specifika gener. Det finns för närvarande åtminstone trettiotvå kända primära mutationer bland undulater, vilka kan bilda hundratals sekundära mutationer och färgförändringar. Som hos alla andra djurarter förekommer färgmutationer såväl i fångenskap som i det vilda, vilket har visats när burfödda undulater har utvecklat mutationer som tidigare bara påträffats bland vilda populationer.

Klassificering redigera

På grund av albinism har den här undulaten inga eumelaniner. Det tillsammans med den blåa mutationer, som tar bort det gula pigmentet, bildar en nästan helt vit färg tillsammans med orange näbb, rosa fötter och skinn, vita tånaglar och röda ögon.

Grundläggande grupper redigera

Var och en av de trettiotvå primära mutationerna hör till en av de fyra grundläggande grupperna som har klassificerats bland papegojor.

Albinism: Total avsaknad av eumelanin.
Dilution: Eumelaninerna är delvis reducerade, enbart i fjäderdräkten.
Leucism: Eumelaninerna är helt reducerade från hela, eller delar av, fjäderdräkten.
Melanism: Eumelaninerna har ökat i fjäderdräkten.

Dominanta anlag redigera

De här mutationerna fås genom en av de följande dominanta anlagen.

autosomal-Co-Dominant (A-Co-D),
autosomal-Complete-Dominant (A-C-D),
autosomal-Incomplete-Dominant (A-I-D),
autosomal-recessive (A-R),
autosomal-Poly-Genic (A-P-G)
Sex-Linked-recessive (S-L-R)

Tabell över primära mutationer redigera

Mutation	Sorter	Typ	locus	Allel	Dominant anlag
Mörk	Mörkgrön och kobolt (enkel faktor D), olivgrön och malvafärgad (dubbel faktor D)	Strukturell	D⁺	D	A-I-D
Blå	Blå-serien	Färg	b⁺	b¹	A-Co-D med andra b-locus alleler, annars A-R
Blå 2	Blå-serien	Färg	b⁺	b²	A-Co-D med andra b-locus alleler, annars A-R
Blå och Blå 2	Gult ansikte	Färg	b⁺	b¹ / b²	Olika alleliska mutationer skapade av korsade blå 1- och blå 2-sorter.(
Gult ansikte	Gult ansikte	Färg	b⁺	b^yf	A-Co-D med andra b-locusalleler, annars A-R
Guldigt ansikte	Guldigt ansikte	Färg	b⁺	b^gf	A-Co-D med andra b-locusalleler, annars A-R
Tofsfärgad (C-F)	Cirkulärt toppad, semicirkulärt toppad och tuvad	Strukturell	Cr-Locus		A-P-G
Grå	Australisk grå och grågrön	Strukturell	G⁺	G	A-C-D
Engelsk grå	Engelsk grå och grågrön	Strukturell	g⁺	g	A-I-D (sällsynt eller utdöd)
Grå-faktor	Australisk recessiv grågrön och grå	Strukturell	ag-Locus		A-R (extremt sällsynt eller utdöd)
Skiffer	Skiffer	Strukturell	sl⁺	sl	S-L-R
Violett	Synlig violett (SF Violet Cobalt, DF Violet Cobalt eller DF Violet Skyblue)	Strukturell	V⁺	V	A-I-D
Uppblandad	Ljus, mörk, olivgrön och fylld gul, vit och fylld vit	Uppblandad	dil⁺'	dil^d	A-R
Ljus vinge (CW)	Grön och blå ljus vinge)	Uppblandad	dil⁺	dil^cw	A-Co-D med dil^gw allel, A-D över dil^d allel, annars A-R
Grå vinge (GW)	Grå vinge	Uppblandad	dil⁺'	dil^gw	A-Co-D med dil^cw allel, A-D över dil^d allel, annars A-R
Ljusgrå vinge	Helkroppslig grå vinge	Uppblandad	dil⁺	dil^cw / dil^gw	Olika alleliska mutationer producerade av korsade clearwing och greywing-sorter.
Könsdimorfism (ADM) Skäck (ADMpied)	Recessiv skäckning	Lokal leucism	s-Locus		A-R
Skäck		Lokal leucism	Pb-Locus		A-C-D
Piednape		Lokal leucism	Pi-Locus	PiPi och Picf	A-C-D
Klarskäckig (DEC eller CP)	DEC-grön & DEC-blå	Total leucism	s-Locus / Pi-Locus		A-Co-D (instabil klar morf producerad av kombinationer av skäck och piednape.
Paljettfaktor (Sp)	SF-paljetterad och DF-paljetterad (klar vit och/eller klar gul morf)	Total leucism	Sp-Locus		A-I-D
NSLino	Non-Sex-Linked Ino, så kallad reccesiv ino	NSL-komplett albinism	a-Locus	a*a	A-R (extremt sällsynt eller utdöd)
Bronsfärgad	Tysk gulbrun	NSL-inkomplett albinism	fg⁺	fg	A-R
Brun och/eller sepia	Brunvingad	NSL-inkomplett albinism	b-Locus		Antagligen A-Co-D med bara a-Locusalleler, annars A-R (extremt sällsynt eller utdöd)
Urblekt		NSL-inkomplett albinism	fd-Locus		A-R (extremt sällsynt)
Beigebrun, blekgulbrun och blekbrun	Australiensisk gulbrun	NSL-inkomplett albinism	pf-Locus		A-R
Engelsk gulbrun	Engelsk gulbrun	NSL-inkomplett albinism	fe⁺	fe	A-R
Skotsk gulbrun	Skotsk gulbrun	NSL-inkomplett albinism	fs⁺	fs	A-R
Kanel	Kanel	SL-inkomplett albinism	cin⁺	cin	S-L-R
Ino	Albino, Lutino	SL-komplett albinism	ino⁺	ino	S-L-R
Kanel och ino		SL-inkomplett albinism	cin⁺ & ino⁺	cin ino	S-L-R, tillfällig (4%) korsning mellan kanel och ino
Sexlänkad ljus kropp	Texas ljus kropp	Delvis albinistisk	ino	ino^cl	SL-Co-D med andra inolocusalleler, annars S-L-R
Svart ansikte		Melanism	bf-Locus		A-R
Mörkvingad (DW)		Modifierare	dw-Locus		A-Co-D
Dominant ljus kropp	Easley ljus kropp	Pigmentomfördelning	Cl⁺	Cl	A-C-D
Färgskimrande	Färgskimrande	Pigmentomfördelning	op⁺	op	S-L-R
Sadelformad (SB)		Lokal leucism	sb-Locus		A-R (extremt ovanlig eller utdöd)

Historia redigera

Under 1900-talets första årtionden, speciellt mellan första och andra världskriget blev uppfödning och innehavande av undulater väldigt vanligt runt hela världen. Följaktligen förekom olika mutationer som snart etablerades.

Tidslinje redigera

1870-75 redigera

De allra första registrerade färgmutationerna påträffades, alla i voljärer i Storbritannien eller Europa. En av tre påträffade mutationer överlevde, de andra dog. De senare återproducerades lätt i stort antal och är idag väl etablerade. Den första lutinomutationen försvann snabbt men återetablerades i Europa någonstans mellan 1931 och 1933.

1878-85 redigera

Den ljusblåa mutationen förekom plötsligt i kontinentala Europa, mest troligt i Uccle, Belgien. Överraskande importerades inte sorten till England förrän 1910.

1915 redigera

Mörkgröna invivider förekom i Frankrike, där de kallades 'Laurel', det franska ordet för lagerblad.

1916 redigera

Olivgröna individer i Frankrike.

1918-28 redigera

Både gröna och blåa gråvingade fåglar förekom i England och kontinentala Europa.

1920 redigera

Tofsade fåglar i Australien.
Uppblandade vita i Frankrike och Storbritannien.
Koboltfärgade i Frankrike.

1921 redigera

Malvafärgade i Frankrike.

1930 redigera

Violettfärgade i Australien, fast de kallades först 'Satin Green'
Den första gulvingade påträffades, utvecklad av H. Pier i Sydney.

1931 redigera

Kanelfärgade i England, Australien och Tysklad.
En okänd sort av gulbrun förekom i Kalifornien, vilken snart försvann.
Den tyska gulbruna sorten påträffades i Tyskland.
En runt ögonen mörklilafärgad mutation påträffas i England. Den försvann eller blev åtminstone väldigt ovanlig. Mutationen var troligen en brunvinge, en av de ovanligaste färgmutationerna.
De första albino individerna utvecklades i England och kontinentala Europa.

1932 redigera

Tre gulbruna mutationer påträffades i England, vilka senare blev kända som engelskt gulbruna. I Australien har de genetiskt klassificerats och identifierats som Australisk gulbrun. Den beigegulbruna klassificerades i Sydafrika, även om inga källor tycks finnas tillgängliga på den här speciella mutationen.
Den recessiva könsdimorferande skäcken påträffas i Danmark.
Den australiska skäcken påträffas i Australien.

1933 redigera

Ljusgrönvingade och dominanta gråfärgade påträffas i Australien.
Både NSL- och SLlutinogener påträffades i England och kontinentala Europa.
Tre färgskimrande mutationer påträffades. En färgskimrande grön höna tillfångatogs i det vilda och såldes till S. Terril i Adelaide. Den reproducerades senare och är förmodligen förfadern till alla färgskimrande exemplar i Australien. Två fångenskapslevande färgskimrande mutationer påträffades i England och Holland.

1934 redigera

Recessiv gråfärgad individ i England.

1935 redigera

Gul- och guldansiktade individer påträffades på flera olika ställen.The various Yellowfaced_Blue and Goldenfaced_Blue occurred in several locations.

1948 redigera

Individer med ljusare kroppar påträffas i USA.
Individer med dominanta ljusa kroppar påträffas i USA.
Den första kanel-ino-korsade mutationen producerades i Australien.
De första DEC-individerna produceras i Belgien genom att kombinera ADM Pied med en annan kontinental sort.

1970-74 redigera

Paljetterade exemplar produceras i Australien.

1975 redigera

Sadelformade exemplar produceras i Australien.

Se även redigera

Referenser redigera

Tryckta källor redigera

Martin, Terry (2002). A Guide To Colour Mutations and Genetics in Parrots. ABK Publications. ISBN 0957702469
Hayward, Jim (1992). The Manual of Colour Breeding. The Aviculturist Publications. ISBN 0951909800

Webbkällor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 7 oktober 2009.