Ulla Molin
Ulla Ingeborg Molin, född Månsson 11 oktober 1909 i Kattarp, död 27 september 1997 i Höganäs, var en svensk trädgårdsarkitekt och journalist.
| Ulla Molin | |
| Född | 11 oktober 1909[1][2] Kattarp[3], Sverige |
|---|---|
| Död | 27 september 1997[1] (87 år) Höganäs[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt[1], journalist |
| Utmärkelser | |
| Olle Engkvist-medaljen (1968) Illis Quorum (1985) | |
| Redigera Wikidata | |
Utbildning och levnad redigera
Ulla Molin växte upp i en jordbrukar- och lärarfamilj på landet i nordvästra Skåne. Hon utbildade sig 1927–1930 på Fredrika Bremer-förbundets trädgårds- och lanthushållsskola Apelryd utanför Båstad. Därefter anställdes hon på Karl Nylöfs trädgårdsarkitektkontor i Stockholm. År 1932 började hon som journalist i trädgårdsfrågor på Hem i Sverige (där hennes svärfar Adrian Molin var redaktör), och blev 1944 tidskriftens redaktör.
År 1966 slutade hon som chefredaktör, flyttade året därpå med sin man till den tidigare sommarbostaden i Ingelsträde och började verka som trädgårdsarkitekt. Hon samarbetade med keramikern Signe Persson-Melin och drev 1967–1971 konsultföretaget och trädgårdsbutiken Gröna Gården i Helsingborg. År 1978 flyttade hon in i ett småhus i Höganäs från 1930-talet med en tomt på 800 kvadratmeter och omvandlade grundligt den befintliga trädgården, som 2010 byggnadsminnesförklarades. I boken Att leva med sin trädgård 1992 beskrivs uppbyggnaden och skötseln av trädgårdarna i Ingelsträde och Höganäs.
Ulla Molin var gift från 1932 med ingenjören K.G. Molin och hade två barn.
Trädgårdsstil redigera
Ulla Molin var genom sin tidskrift och sina böcker en aktiv opinionsbildare i egnahems- och trädgårdsfrågor, och drev sina visioner om det för alla människor uppnåeliga goda hemmet och den vackra trädgården.
I sin verksamhet som trädgårdsarkitekt arbetade Molin med skapandet av gröna uterum i små trädgårdar och med enkla växt- och färgkombinationer. En viktig utgångspunkt var att utjämna gränsen mellan inomhus och utomhus, en annan att skapa små, väl avgränsade rum. Hon arbetade mycket med marktäckare som kattfot och murgröna i stället för gräsmattor. Inspirationen kom från Japan och Danmark samt från trädgårdsskapare som Gertrude Jekyll och Vita Sackville-West.
| ” | Omnia mirari etium tritissima Allt förtjänar uppmärksamhet, även det alldagliga |
„ |
| – Carl von Linnés motto, återgivet ingraverat i en markplatta i Ulla Molins trädgård i Höganäs. Ett litet tillägg av de nuvarande ägarna i Ulla Molins anda.[4] | ||
Trädgårdsutformning av Ulla Molin i i urval redigera
- Den egna trädgården i Höganäs
- Atriumträdgården i Landskrona Konsthall
- Radhusträdgård på Linnégatan i Lund för Harriet och Gustaf Östberg, vid radhus ritade av Hans Westman
- Sommarstugeträdgård i Mölle
- Trolleberg på Romeleåsen
Utmärkelser redigera
- 1968: Olle Engkvist-medaljen[5]
- 1985: Illis quorum, 8:e storleken[6]
Bibliografi redigera
- Ulla Molin: Trädgårdsrecept, Wahlströms & Widstrand, Stockholm 1942
- Ulla Molin: På balkong och terrass, Ljungföretagen, Örebro 1969
- Ulla Rylander: Ulla Molin och villaträdgården under 1900-talet -inspirationer, principer, växtuttryck, examensarbete inom Landskapsarkitektprogrammet på Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp 1987
- Ulla Molin: Att leva med trädgård, Förlags AB Wiken, Höganäs 1992, med teckningar av Lisa Bauer
- Anna-Maria Blennow: Ulla Molin trädgårdsarkitekt – ett porträtt, T & M Förlag, Lund 1998
- Eva Gustavsson: Trädgårdsideal och kunskapssyn – en studie av meningens uttryck med exempel från Gösta Reuterswärds och Ulla Molins skapande handling, doktorsavhandling, Acta Universitatis agriculturae Sueciae. Agraria:262, Alnarp 2001, ISBN 91-576-5785-8
- Kristina Nilén: Ulla Molins trädgård i Höganäs – Byggnadsminnesutredning 2004, Rapport 2005:16 från Regionmuseet Kristianstad
- Anna Andréasson: Ulla Molins trädgård – inventering av trädgårdens växtmaterial samt vård- och skötselplan, Rapport 2008:020 från Malmö Kulturmiljö. Länk till Rapport
Se även redigera
- Villa Molin, den egna villan på Lidingö som Ulla Molin lät Ralph Erskine rita 1947.
Källor redigera
- Caroline Isaksson: Ulla Molin – Östbergs trädgård i Lund, uppsats vid trädgårdsingenjörsprogrammet vid LTJ-fakulteten på
- Vem är hon? Biografisk uppslagsbok, Norstedts 1988
Noter redigera
- ^ [a b c d] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Ulla Molin.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Webbplatsen trillium.se, läst 2010-08-11
- ^ Vem är hon? 1988
- ^ ”Regeringens belöningsmedaljer och regeringens utmärkelse Professors namn”. 2 maj 2006. https://www.regeringen.se/contentassets/61bab671f59a46af81cb11ee99e0d0eb/regeringens-beloningsmedaljer-och-regeringens-utmarkelse-professors-namn.
Externa länkar redigera
- Andersson Julia: Ulla Molin och Hallqvistska gården i Lund : då, nu & sen. Uppsats vid Trädgårdsingenjörsprogrammet, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, 2012:
- Avsnittet Lundrum -inspiration Ulla Molin på webbplatsen biotopia.se
- Kristina Nilén: Levande konstverk - kan det bevaras?, Byggnadskultur 2008:2, återgiven på webbplatsen för Svenska Byggnadsvårdsföreningen
- http://biotopedesign.blogspot.com/2011/05/last-garden-of-ulla-molin.html Bloggen Biotope Design om en bostadsgård i Lund av Ulla Molin