Ulla Dahlerup, född 21 mars 1942, är en dansk journalist, författare och politiker för Dansk Folkeparti.

Ulla Dahlerup är dotter till folkhögskoleföreståndaren Erik Dahlerup (*1909) och lektorn och politikern Elin Høgsbro Appel (1913-1980), samt syster till litteraturhistorikern Pil Dahlerup och professorn Drude Dahlerup.[1] Hon växte upp på Testrup folkhögskola utanför Århus där föräldrarna arbetade.[1] Föräldrarna skiljde sig då Dahlerup var sju år gammal och hon flyttade tillsammans med sina systrar med modern till Allerød.[1] Hon tog realexamen 1958 och tillbringade därefter ett år på internatskola i Schweiz.[1]

Dahlerup författardebuterade 1961 med romanen Gløder i asken. Uppföljaren Jagt efter vinden (1962) fick mycket dåliga recensioner i medierna.[1] Båda romanerna skildrade en ung kvinnas sexuella frigörelse. Novellsamlingen Sankt Jørgens Gård (1969) fick dock goda recensioner och hon tilldelades 5000 danska kronor av Statens Kunstfond.[1] Hon debuterade som dramatiker 1972 med pjäsen Bare jeg var som de andre. Störst framgång fick hon dock med dramat Katten op at stege, som bl.a. uppfördes på Folketeatret.[1]

Dahlerup väckte stor uppmärksamhet 1963 då hon i tv-programmet Focus på Danmarks Radio argumenterade för att flickor under 18 år skulle kunna tilldelas pessar av bl.a. skolläkare utan föräldrarnas samtycke.[1] Detta ledde till att hon tilldelades smeknamnet ”Pessar-Ulla” i medierna.[1] 1970 var hon åter i rampljuset då hon tillsammans med runt 25 rødstrømper steg på en buss och vägrade betala mer än 80 % av biljettpriset för att markera löneskillnaderna mellan könen.[1] Polis tillkallades och ett foto där en polisman bär ut Dahlerup ur bussen blev utsedd till ”årets foto”.[1] Hennes engagemang i rödstrumporna var dock kortvarigt på grund av hennes anti-intellektuella- och anti-marxistiska ståndpunkter.[1]

Dahlerup är även frilansjournalist och har arbetat för Danmarks Radio, Ekstra Bladet, B.T., Berlingske Tidende och Aktuelt.[1] Hon har även varit ledamot i TV2:s styrelse (2003-2009).

I februari 2003 gick Dahlerup med i Dansk Folkeparti och ställde upp som kandidat i Europaparlamentsvalet 2004 som nummer två på partiets kandidatlista efter Mogens Camre.[2] Hon blev dock inte invald.

Bibliografi redigera

  • Gløder i asken (1961)
  • Jagt efter vinden (1962)
  • Sankt Jørgens Gård (1969)
  • Søstrene (1979)
  • Ursula Dahlerup. Baronessens Erindringer (1989) – med Bent Dahlerup
  • Den lille satan og hans far (1992)
  • Smedens søn og andre historier (1993)
  • Dengang familien var alt. Beretninger fra landet (1995)
  • Fattigdom på vandring (2000)
  • Det var jo en anden tid (2009)
  • Syv Sølvpenge (2012)

Referenser redigera

Noter
Litteratur