Túpac Hualpa

Första inkan under spanskt styre
(Omdirigerad från Tupac Huallpa)

Túpac Hualpa, född 1510 i Cusco, Peru, död år 1533 i Jauja i Peru, var Inkarikets regent 1532 och 1533. Han utsågs av Francisco Pizarro som efterföljare till Atahualpa för att inte störa de spanska intressena i området (på hans mascapaicha eller krona, lyste till och med Kastiliens flagga).[1] Efter tre månader (augusti till oktober 1533) från det hans mandat börjat avled han i Jauja.[2]

Túpac Hualpa
Född1510
Cusco, Peru
Dödoktober 1533
Jauja, Peru
Medborgare iInkariket
SysselsättningRegent
Befattning
Inka
BarnChimpu Ocllo (f. 1523)
FöräldrarHuayna Cápac
SläktingarHuáscar (syskon)
Atahualpa (syskon)
Manco Inca Yupanqui (syskon)
Paullu Inca (syskon)
Quispe Sisa (syskon)
Redigera Wikidata

Härkomst redigera

Det finns lite tillgänglig information om Túpac Hualpa (vars namn spanjorerna uttalade felaktigt som "Toparpa"). Han var född i Cusco och var ett av mer än 500 barn till Huayna Cápac, far till Huáscar och Atahualpa.

Proklamation som Inka redigera

Statsmakten i Inkariket var koncentrerad till inkans person. Efter avrättningen av inkan Atahualpa i juli 1533 uppstod upprorsstämningar i landet. För att återfå kontroll över styret utnämnde Pizarro Túpac Hualpa till regerande inka.[3] Pizarro och Almagro krönte Túpac Hualpa i Cajamarca[4] enligt en gammal ritual varvid han ikläddes med mascapaichan, en ceremoni som annars enbart fick utföras av översteprästen Villac Umu.[5]

Hualpa accepterade att lyda under kungen av Spanien[6] och blev den första inkan under spanska erövringstiden. Han befallde sina undersåtar att ägna sig åt utvinning av ädelmetaller, vilket uppfyllde önskningarna för Pizarro och hans män.

Vägen över Anderna redigera

Den 6 september begav sig 590 spanska conquistadorer iväg längs den kungliga vägen över bergen från Cajamarca mot Cusco. De åtföljdes av den nyutsedde inkan, den fängslade general Calcuchima samt lojala infödda. Under de första dagsetapperna mötte de inget motstånd från de infödda tills de kom fram till Jauja. Där väntade en fientlig styrka på andra sidan floden som snabbt besegrades av det spanska kavalleriet.[7]

Död redigera

När de kom till Jauja dog Hualpa av en sjukdom som hade försvagat honom sedan Cajamarca. Det gick rykten om att Chalcuchima hade förgiftat honom med giftiga örter.[8]

Motståndet mot spanjorerna hade nu börjat under ledning av general Quizquiz. När spanjorerna hade tågat in i Jauja var de omgivna av fientliga skaror, lagerhusen var tömda och stod i brand. Det misstänktes att Calcuchima samarbetade med Quizquiz. Spanjorerna behövde en syndabock och Pizarro förklarade Calcuchima skyldig till både oroligheterna och Hualpas död och dömde honom till döden.[4][9]

Troligtvis dog Hualpa av naturliga orsaker, även om Chalcuchima kan ha haft motiv att döda honom.[2]

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Angles, sid. 124
  2. ^ [a b] Hemming, kapitel Tupac Huallpa
  3. ^ Andersson, sid. 316, 319
  4. ^ [a b] Huber 1953, sid. 162-163
  5. ^ Huber 1963, sid. 241-242
  6. ^ Villanueva, sid. 42
  7. ^ Kirkpatrick, sid. 143-144
  8. ^ Palma, sid 27
  9. ^ Espinoza. sid. 92.

Källor redigera

  • Palma, Ricardo (1953) (på spanska). Traditiones peruanas completas. Aguilar 
  • Huber, Siegfried (1953). Inkarikets ödesdrama. Kooperativa förbundets bokförlag 
  • J G Andersson (1953). Hur vi erövrade jorden. Saxon & Lindström 
  • Huber, Siegfried (1963). Pizarro - Inkarikets erövrare. Rabén & Sjögren 
  • Waldemar Espinoza Soriano (1986) (på spanska). Destrucción del Imperio de los incas. Cuarta edición, Lima: Amaru editores S.A 
  • Angles Vargas, Víctor (1998) (på spanska). Historia del Cusco incaico. Tercera edición, Lima: Industrial gráfica S.A 
  • Julio R. Villanueva Sotomayor (2002) (på spanska). El Perú en los tiempos modernos. Lima: Empresa periodística Nacional S.A 
  • Hemming, John (2003). ”Tupac Huallpa” (på engelska). The Conquest of the Incas. Harcourt. ISBN 0156028263 
  • F. A. Kirkpatrick (2004) (på spanska). Los Conquistadores Españoles. Rialp 
Företräddes av
Atahualpa
 Den sista Inkan
1533–1533
Utsågs av spanjorerna
Efterträddes av
Manco Inca Yupanqui