Havssälting

	Havssälting
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växtriket; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga; Monocotyledonae
Ordning	Alismatales
Familj	Sältingväxter; Juncaginaceae
Släkte	Sältingar; Triglochin
Art	Havssälting; T. maritimum
Vetenskapligt namn
	§ Triglochin maritimum
Auktor	L.
	Växten A. (t v):; 1. Växtens nedre hälft; 2. Dess topp med blom- och fruktställning; 3. Blomma, förstoring 6 ×; 4. En del av den fullt mogna fruktställningen; 5. Frukter, t v omogen, t h mogen; (Växten B. t h är Havssälting, T. palustris)

Havssälting (Triglochin maritimum) är en flerårig ört tillhörande familjen sältingväxter.

Beskrivning redigera

Havssälting blir mellan 15 och 60 cm hög och växer ofta i tuvor. Hyllet är foderlikt och 6-taligt. Den blommar mellan juni och augusti. Arten har 6 ståndare, men de 6 småfrukterna är fram till efter blomningen ihopväxta till en klyvfrukt.

Förväxlingsarter redigera

Gulkämpar
Vid (f) fyrtalig blomma

Säv
Scirpetum lacustris

Havssälting kan förväxlas med gulkämpar, eller möjligtvis med kärrsälting.

Gulkämpar har tätare blomställning med fyrtaliga blommor.
Havssälting är normalt något grövre än kärrsälting.

Tros ibland vara någon sorts säv. Säv tillhör dock ett helt annat släkte än havssältingens, nämligen skärmagssläktet, ett halvgräs.

Habitat redigera

Havssälting förekommer längs samtliga kuststräckor i Norden, men är mycket sällsynt inåt landet. Den är vanlig i anslutning till öppna betade strandängar.

Utbredningskartor redigera

Biotop redigera

Havssälting växer på fuktig, gärna lerig, sankmark.

Etymologi redigera

Trilochin (latin) syftar på de tre, nedåtriktade fjällen på växtens frön. Se stora bilden till höger, vid A. (5)
Maritima = havsnära
Sälting, p g a att växten smakar salt. Av den anledningen är den särskilt begärlig för betande boskap, ty dessa mår väl av salt. Jfr saltsten.

Bygdemål redigera

Namn	Trakt	Referens	Kommentar
Saltgräs	Hälsingland	^[1]	I Roslagen (Uppland) betyder saltgräs i stället Knappsäv, Scirpus palustris L., medan man i Bohuslän kallar knappsäv för sälta.

Bilder redigera

Från Johann Georg Sturm: Deutschlands Flora in Abbildungen. Konstnär författarens son Jacob SSturm
Tuva
Blomstängel
Detalj: blommor

Referenser redigera

Källor redigera

Den nya nordiska floran. Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand 2003. ISBN 91-46-17584-9.
Svensk flora: Fanerogamer och ormbunksväxter (28 upplagan). Th. O. B. N. Krok och S. Almquist. Liber 2001. ISBN 91-47-04992-8.
Den virtuella floran: Havssälting
Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 556 [4]

^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 556 [1],

Se även redigera

Externa länkar redigera

Den virtuella floran - Havssälting
Havssälting i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Havssälting.
Bilder & media

[1] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 556 [1],

[1]

Systematik
Havssälting

Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växtriket Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga Monocotyledonae
Ordning	Alismatales
Familj	Sältingväxter Juncaginaceae
Släkte	Sältingar Triglochin
Art	Havssälting T. maritimum
Vetenskapligt namn
§ Triglochin maritimum
Auktor	L.
Växten A. (t v): 1. Växtens nedre hälft 2. Dess topp med blom- och fruktställning 3. Blomma, förstoring 6 × 4. En del av den fullt mogna fruktställningen 5. Frukter, t v omogen, t h mogen (Växten B. t h är Havssälting, T. palustris)