Trachylepis affinis
Trachylepis affinis[11] är en ödleart som beskrevs av Gray 1838. Trachylepis affinis ingår i släktet Trachylepis och familjen skinkar.[11][12] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[11]
| Trachylepis affinis Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Familj | Skinkar Scincidae |
| Släkte | Trachylepis |
| Art | Trachylepis affinis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Trachylepis affinis | |
| Auktor | Gray 1838 |
| Synonymer | |
|
Euprepis affinis Mausfeld 2002 Mabuya affinis Hoogmoed 1979[2] Mabuya blandingi Grandison 1956[3] Mabuya blandingii Mertens 1941[4] Mabuia raddonii Boulenger 1887[5] Mabuia affinis Boulenger 1887[5] Euprepes cupreus Fischer 1886[6] Euprepes pantaenii Fischer 1885 Eupretes stangeri Müller 1882 Euprepes gracilis Bocage 1872[7] Euprepes (euprepis) aeneofuscus Peters 1864[8] Eupretes raddoni Gray 1845[9] Euprepis blandingii Hallowell 1844[10] Tiliqua affinis Gray 1838 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Typisk för arten är en lång svans. Vanligen finns fyra längsgående rader med svarta punkter på den bruna ovansidan. Ödlan har mörkbruna sidor och en vitaktig undersida. Små svarta punkter på strupen som hos andra släktmedlemmar finns endast i undantagsfall. Arten kan ha vita strimmor på varje sida av munnen.[12]
Denna ödla förekommer i västra och centrala Afrika från Senegal till Sydsudan och söderut till norra Angola. Den saknas i centrala Kongobäckenet. Arten lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1200 meter över havet. Den vistas i fuktiga skogar, fuktiga savanner och träskmarker. Trachylepis affinis solbadar ofta på marken, på trästubbar, på grenar eller på stora blad. Arten hittas vanligen nära vattendrag.[1] Honor lägger ägg.[12]
För beståndet är inga hot kända. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Källor redigera
- ^ [a b c] Wilms, T., Rödel, M.-O., Trape, J.-F. & Segniagbeto, G. 2012 Trachylepis affinis . Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 1 april 2024.
- ^ Hoogmoed, M.S. (1979) Herpetologische waarnemingen in Ghana [part 1 - introduction], Lacerta 37 (10-11): 164-168
- ^ Grandison,A.G.C. (1956) On a collection of lizards from West Africa., Bull. Inst. fr. Afr. Noire, 18 (1): 224-245 [235].
- ^ Mertens, R. (1941) Zur Kenntnis der Herpetofauna von Fernando-Poo., Zool. Anz. 135: 275-281
- ^ [a b] Boulenger, G. A. (1887) Catalogue of the Lizards in the British Museum (Nat. Hist.) III. Lacertidae, Gerrhosauridae, Scincidae, Anelytropsidae, Dibamidae, Chamaeleontidae., London: 575pp.
- ^ Fischer, J.G. (1886) Über zwei neue Eidechsen des naturhistorischen Museums zu Hamburg., Jahrb. wiss. Anst. Hamburg 3:1-7.
- ^ Bocage, J. V. B. (1872) Diagnoses de quelques espéces nouvelles de Reptiles d'Afrique occidentale., Jorn. Sci. Lisbon 4: 72-82.
- ^ Peters,W.C.H. (1864) Die Eidechsenfamilie der Scincoiden, insbesondere über die Schneider'schen, Wiegmann'schen und neue Arten des zoologischen Museums., Monatsber. K. Akad. Wiss. Berlin, 1864: 44-58
- ^ Gray, J. E. (1845) Catalogue of the specimens of lizards in the collection of the British Museum., Trustees of die British Museum/Edward Newman, London: xxvii + 289 pp.
- ^ Hallowell,E. (1844) Descriptions of new species of African reptiles., Proc. Acad. nat. Sci. Philad., 1844: 58-62
- ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (3 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/trachylepis+affinis/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b c] Trachylepis affinis i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.