Öppna huvudmenyn

Träjon (Dryopteris filix-mas, synonym Dryopteris abbreviata) är en art i familjen träjonväxter.

Träjon
Dryopteris filix mas nf.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionOrmbunksväxter
Pteridophyta
KlassPteridopsida
OrdningStensöteordningen
Polypodiales
FamiljTräjonväxter
Dryopteridaceae
SläkteLundbräknar
Dryopteris
ArtTräjon
D. filix-mas
Vetenskapligt namn
§ Dryopteris filix-mas
Auktor(Linné) Schott
Dryopteris filix-mas0.jpg
Hitta fler artiklar om växter med
Unga sporgömmesamlingar
Täckfjället grönt och täckande.
Mogna sporgömmesamlingar
Täckfjället brunt och hopdraget.

BeskrivningRedigera

Den fleråriga växten trivs allmänt i skuggig mark. Den har en kort, på utsidan rostbrun och insidan grön jordstam. I änden på jordstammen finns en rosett (bunke) av meterhöga blad. Bladen smalnar uppåt och är sammansatta av småblad. Sporerna sitter under bladen i runda sporgömmesamlingar (sori) med täckfjäll (indusium).

SynonymerRedigera

Vetenskapliga namnRedigera

  • Polypodium filix-mas L.

BygdemålRedigera

Namn Trakt Referens

Jäsk Västerbotten [1]
Ormkagge [2]
Träjonjäsk

AnvändningRedigera

  • Växtens jordstam torkas och extrakt därav kan i mindre doser användas som huskur mot inälvsmask. Mycket giftigt emellertid, större doser förorsakar blindhet och leder ibland till döden.
  • Varmt fotbad med avkok av träjonrötter uppges bra mot benkramp och skrivkramp.[2]
  • I Ångermanland (Hässjö och Häggdånger) säges att en kudde stoppad med träjonblad vara bra att lägga under den smärtande kroppsdelen vid reumatism och gikt.[2]
  • Växtens blad läggs enligt tradition i reden och under strö hos hönsfåglar för att motverka angrepp av parasiter, i synnerhet röda hönskvalster (Dermanyssus gallinae)

I äldre farmakopéer kallas pulveriserade torkade jordstammar av träjon Rhizoma Filicus: extrakt därav Extractum Filicis.

Verksamma ämnen vid medicinsk användning [2]

Floroglycinolderivat:

EtymologiRedigera

  • Namnet filix-mas betyder manlig ormbunke, och syftar på att den är högväxt och grov (särskilt jämfört med Athyrium filix-femina).
  • Dryopteris kommer av grekiskans drys = ek och pteris = ormbunke (även vinge)[3].
  • Rhizoma betyder rot.

ReferenserRedigera

  1. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 300 [1], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  2. ^ [a b c d] Christin & Rolv Hjelmested: Urtekildens plantleksikon [2]
  3. ^ Jens Corneliusson: Västernas namn, Wahlström & Widstrand 1997. ISBN 91-46-17102-9

Externa länkarRedigera