Tortuna socken i Västmanland ingick i Yttertjurbo härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Tortuna distrikt.

Tortuna socken
Socken
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradYttertjurbo härad
KommunVästerås kommun
Bildadmedeltiden
Area36 kvadratkilometer
Upphov tillTortuna landskommun
Tortuna församling
MotsvararTortuna distrikt
TingslagVästmanlands mellersta domsagas tingslag (–)
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslag ()
Siende och Norrbo tingslag ()
Yttertjurbo tingslag (–)
Karta
Tortuna sockens läge i Västmanlands län.
Tortuna sockens läge i Västmanlands län.
Tortuna sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°40′39″N 16°43′51″Ö / 59.6775°N 16.73083333°Ö / 59.6775; 16.73083333
Koder, länkar
Sockenkod2327
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Tortuna distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 36,31 kvadratkilometer, varav 36,11 land.[1] År 2000 fanns här 760 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Tortuna med sockenkyrkan Tortuna kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Tortuna socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tortuna församling och för de borgerliga frågorna till Tortuna landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Tillberga landskommun som uppgick 1967 i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Tillberga församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Tortuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Yttertjurbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Livkompaniet och Väsby kompani och Livregementets grenadjärkår, Östra Västmanlands kompani.[4]

Geografi

redigera

Tortuna socken ligger nordost om Västerås kring Sagåns tillflöde Lillån. Landskapet i denna del av Västmanland är flackt och ännu agrart präglat. I sydöstlig riktning rinner Lillån, vars dalgång är av intresse för både kultur- och naturvården. Socknens gårdar ligger i det öppna slättlandskapet, ofta omgivna av lövträd. Några byar har trots sprängning vid 1800-talets skiften behållit en gammal bykaraktär, exempelvis Ekeby, Nicktuna och Nortuna.[5][1][6]

Genom järnvägens tillkomst 1876 utvecklades ett stationssamhälle söder och väster om kyrkbyn. Vid 1990-talets järnvägsutbyggnad fick banan en sydligare dragning och samhället har kommit att hamna mer avsides.

Fornlämningar

redigera

Bronsåldern representeras av spridda stensättningar samt skärvstenshögar samt av tjugo små hällristningar och en mängd skålgropar. Från järnåldern finns 25 små gravfält. Vidare finns stensträngar och två runstenar.[6][5][7][8]

Namnet (1331 Thyritunum) kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller ett tidigare namn på tingsplatsen för Yttertjurbo härad på Lunboberget, thyre, från thiur, 'bergshöjd'. Efterleden är tuna, 'inhägnad'.[9]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Tortuna socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
677
1760
  
638
1769
  
668
1780
  
698
1790
  
617
1800
  
733
1810
  
657
1820
  
689
1830
  
705
1840
  
678
1850
  
642
1860
  
682
1870
  
761
1880
  
840
1890
  
939
1900
  
916
1910
  
902
1920
  
845
1930
  
837
1940
  
704
1950
  
600
1960
  
523
1970
  
457
1980
  
430
1990
  
542
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Tortuna socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Tortuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Tortuna socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tortuna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

redigera