Topical steroid withdrawal

medicinskt tillstånd i samband med avbrott av långvariga behandlingar med topikala steroider

Topical steroid withdrawal (TSW), steroiddermatit och kortisonberoende, är ett medicinskt tillstånd som har rapporterats i samband med avbrott av långvariga behandlingar med topikala steroider.[2] Det första beskrivna fallet rapporterades 1979.[3] Symtomen drabbar huden med rodnad, brännande känsla och klåda, och ibland avlossning av hudlager.

Topical Steroid Withdrawal
SynonymerRed skin syndrome, steroiddermatit, kortisonberoende[1]
Rödflammiga hudutslag från topikala steroider. Handflator och fötternas undersida samt delar av ansiktet är skonade.
Medicinsk specialitetDermatologi
SymptomRöd hud, brännande känsla, klåda, hud som lossnar
OrsakerAvbruten användning av topikala steroider efter frekvent långvarig användning.
PrevalensOkänd

Tillståndet har oftast observerats i samband med långa behandlingar med topikal steroid i mer än två veckor. Personer med atopisk dermatit löper störst risk att drabbas.[3] Frekvensen av tillståndet är okänd.

Tecken och symtom redigera

TSW kännetecknas av spridande dermatit och förvärrad hudinflammation, vilket kräver en starkare topikal steroid för att få samma resultat som det föregångna receptet. Denna cykel kallas också steroidberoendesyndrom.[4] När brukandet av en topikal steroid stoppas upplever huden rodnad, sveda, djup och okontrollerbar klåda, sårskorpor, brännande hud, svullnad och nässelfeber. Efter att utsättningen är över kan den atopiska dermatiten upphöra eller bli mindre allvarlig.[5] Topikal steroidberoende har också rapporterats i det manliga pungområdet.[6] Andra symtom inkluderar nervsmärta, sömnlöshet, överdriven svettning, ångest, svår depression, trötthet, ögonproblem och frekventa infektioner.

Orsak redigera

Detta tillstånd orsakas främst i allmänhet av kontinuerlig användning av topikala steroider dagligen under två till fyra månader men vissa fall har rapporterats efter så lite som 2 veckors användning.[7]

Diagnos redigera

Diagnosen baseras på utslag som uppstår inom några veckor efter att man slutat med långvarig användning av topikala steroider. Specifika tecken på topikal steroidabstinens kan vara ett så kallat "strålkastarsymtom" vilket innebär att personen har rodnad i den nedre delen av ansiktet men inte på näsan eller området runt munnen. Ett annat symtom är en röd arm där armen är röd men inte vid de nedre delarna av armarna och handflatorna. Även elefantrynkor är ett symtom där hudens elasticitet är minskad.[3]

Att skilja detta tillstånd från det hudtillstånd som steroiderna ursprungligen användes för att behandla kan vara svårt.[5]

Förebyggande redigera

Detta tillstånd kan undvikas genom att inte använda steroidkrämer med måttlig till hög styrka under längre tid än två veckor.[3]

Behandling redigera

Att behandla topikal steroidabstinens görs genom att stoppa all användning av topikala steroider. Antihistaminer kan användas mot klåda. Immunsuppressiva medel och ljusterapi kan också hjälpa vissa personer. Psykologiskt stöd anses vara en av de viktigaste stegen vid behandling.[7]

Referenser redigera

  1. ^ Juhász, Margit L. W.; Curley, Rosemarie A.; Rasmussen, Annelise; Malakouti, Mona; Silverberg, Nanette; Jacob, Sharon E. (September/October 2017). ”Systematic Review of the Topical Steroid Addiction and Topical Steroid Withdrawal Phenomenon in Children Diagnosed With Atopic Dermatitis and Treated With Topical Corticosteroids” (på amerikansk engelska). Journal of the Dermatology Nurses' Association 9 (5): sid. 233–240. doi:10.1097/JDN.0000000000000331. ISSN 1945-760X. https://journals.lww.com/jdnaonline/Fulltext/2017/09000/Systematic_Review_of_the_Topical_Steroid_Addiction.2.aspx. Läst 20 april 2022. 
  2. ^ Rathi, Sanjay K.; D’Souza, Paschal (2012). ”Rational and Ethical Use of Topical Corticosteroids Based on Safety and Efficacy”. Indian Journal of Dermatology 57 (4): sid. 251–259. doi:10.4103/0019-5154.97655. ISSN 0019-5154. PMID 22837556. PMC: 3401837. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3401837/. Läst 20 april 2022. 
  3. ^ [a b c d] Practitioners, The Royal Australian College of general. ”Topical corticosteroid addiction and withdrawal – An overview for GPs” (på engelska). Australian Family Physician. https://www.racgp.org.au/afp/2016/june/topical-corticosteroid-addiction-and-withdrawal-an. Läst 20 april 2022. 
  4. ^ Smith, Mary C.; Nedorost, Susan; Tackett, Brandie (2007-09). ”Facing up to withdrawal from topical steroids” (på amerikansk engelska). Nursing2022 37 (9): sid. 60–61. doi:10.1097/01.NURSE.0000287732.08659.83. ISSN 0360-4039. https://journals.lww.com/nursing/Citation/2007/09000/Facing_up_to_withdrawal_from_topical_steroids.46.aspx. Läst 20 april 2022. 
  5. ^ [a b] Fukaya, Mototsugu; Sato, Kenji; Sato, Mitsuko; Kimata, Hajime; Fujisawa, Shigeki; Dozono, Haruhiko (2014-10-14). ”Topical steroid addiction in atopic dermatitis”. Drug, Healthcare and Patient Safety 6: sid. 131–138. doi:10.2147/DHPS.S6920. ISSN 1179-1365. PMID 25378953. PMC: 4207549. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4207549/. Läst 20 april 2022. 
  6. ^ ”Corticosteroid-dependent scrotum” (på english). Journal of the American Academy of Dermatology 52 (3): sid. P47. 2005-03-01. doi:10.1016/j.jaad.2004.10.202. ISSN 0190-9622. https://www.jaad.org/article/S0190-9622(04)02973-1/abstract. Läst 20 april 2022. 
  7. ^ [a b] Ghosh, Aparajita; Sengupta, Sujata; Coondoo, Arijit; Jana, Amlan Kusum (2014). ”Topical Corticosteroid Addiction and Phobia”. Indian Journal of Dermatology 59 (5): sid. 465–468. doi:10.4103/0019-5154.139876. ISSN 0019-5154. PMID 25284851. PMC: 4171914. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4171914/. Läst 20 april 2022.