Öppna huvudmenyn
Tomas Ohlin 2010.

Tomas Ohlin, född den 20 augusti 1934 i Stockholm, är en pionjär inom IT-området i Sverige.

Innehåll

BiografiRedigera

Tomas Ohlin var adjungerad professor i Informationssystem vid Linköpings universitet 1999–2001. Han är utbildad vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet, och var en av de första akademiska lärarna där, när ämnet Informationsbehandling - Administrativ Databehandling skapades på 1960-talet. Han var aktiv författare och medarbetare när Stockholms universitet 2006 gav ut sin jubileumsbok ”ICT for people – 40 years of academic development in Stockholm”.

Tomas Ohlin har varit verksam med analys av både privata och offentliga informationssystem. Han har kritiserat monopoltendenser av olika slag, och främjat konsumentupplysning i informationssamhället.[källa behövs] Hans intresse har allt mer kommit att röra det sociala samhället. Han har deltagit i många offentliga kommittéer och utredningar, så till exempel var han kanslichef och huvudsekreterare för regeringens första IT-kommission, 1993+ (i vilken statsministern var ordförande). Han har publicerat många beskrivande och debatterande tidningsartiklar och rapporter rörande informationssamhällets utveckling. Tomas Ohlin är liberal, och var under 1970- och 80-talen Folkpartiets expert i IT-frågor.

Tomas Ohlin har undervisat vid flera universitet i Sverige, och har bedrivit forskning rörande tidiga datanät, vid tiden före internet. Han har beskrivit den nätutvecklingen i boken Videotex 1986.[1] Han arbetade med tjänster för TeleGuide, ett projekt för att i Sverige skapa ett nät liknande det banbrytande Minitel-systemet i Frankrike. Han var även inblandad i tillkomsten av KOM-systemet, som skapades av Jacob Palme och Torgny Tholerus 1978.[2] Tillsammans med dem anses[vem?] Ohlin ha varit svensk pionjär för tanken på datorn som medium för utbyte av information och tankar.[3]

Han var avdelningsdirektör, verksam med forskningsplanering rörande informationssystem, vid Styrelsen för teknisk utveckling på 1970-talet. Han skapade (tillsammans med professor Bertil Thorngren) år 1976 projektet ”Terese”, där sociala tillämpningar med nya tjänster på allmänna datanät infördes och provades i övre Norrland. Bland dessa befann sig landets första användning av allmänt tillgänglig elektronisk post. Tomas Ohlin är den som i egenskap av expert deltagit i flest vittnesseminarier i det IT-historiska projekt som Tekniska museet, Dataföreningen och KTH arrangerade 2006–2009.[källa behövs]

Tomas Ohlin publicerade 1971 en text som utgör en av de första analyserna av demokratiska medborgarsamråd via nätet.[källa behövs] Han har fortsatt intresset för demokratiska system i informationssamhället, bland annat rörande samråd och elektroniska val. År 2008–2009 var han verksam inom Integrations- och jämställdhetsdepartementet, för utveckling av politik för insyn och demokratiskt medborgarinflytande. Tomas Ohlins samtliga publikationer finns tillgängliga digitalt.[4]

Han har deltagit i flera internationella nätverk rörande samrådsdemokrati i informationssamhället, och i många ämneskonferenser rörande informationssamhällets utveckling.

År 1996 var han en av skaparna av Seniornet Sweden, och var dess ordförande 2001–03. Sedan 1990 är han ordförande i Balalajkaorkestern Kazbek. Han var 2004–2009 samt 2011–2012 ordförande i Samfundet Visans Vänner.

FamiljRedigera

Han är gift med Eva Lindencrona, fil. dr. Han är son till Bertil Ohlin samt bror till Anne Wibble. Tomas Ohlin har fem barn.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”LIBRIS - Videotex /”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/7759674. Läst 23 november 2016. 
  2. ^ Torgny Tholerus – anarkisten som skapade 70-talets Facebook” (på sv-SE). Internetmusem. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/torgny-tholerus/. Läst 3 oktober 2017. 
  3. ^ Pionjär som gissade fel” (på sv-SE). Computer Sweden. 30 mars 2009. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.221192/pionjar-som-gissade-fel. Läst 3 oktober 2017. 
  4. ^ ”Tomas Ohlin | TELO”. www.telo.se. http://www.telo.se/telo/tomas-ohlin. Läst 23 november 2016. 

Externa länkarRedigera