Titulärnation

folk som namnger ett land eller en del av ett land

Titulärnation är den etniska grupp som ger namn åt ett politiskt avgränsat område, vare sig detta område är en suverän stat, eller en delstat eller annat icke‑suveränt område inom en suverän stat.[1] Utöver titulärnationen kan finnas nationella minoriteter som inte representeras i territoriets namn.

Tyskarna är titulärnation i Tyskland. Katalanerna är titulärnation i den spanska autonoma regionen Katalonien.

Begreppet användes först av Johann Gottfried von Herder och Johann Gottlieb Fichte, men utvecklades främst av Maurice Barrès mot 1800‑talets slut.[2]

En stat varest begreppet titulärnation tillämpades systematiskt var Socialistiska rådsrepublikernas union (Sovjetunionen).[3] De största etniska grupperna i Sovjetunionen namngav var sin rådsrepublik (sovjetrepublik), och inom rådsrepublikerna fanns autonoma socialistiska rådsrepubliker och ännu mindre autonoma områden. Dessa autonoma republiker och områden var i samtliga fall namngivna efter en etnisk‑språklig titulärnation.

Ett land eller en del av ett land kan alltså ha en titulärnation av två olika orsaker. En stat som Frankrike kan växa fram under lång tid, och titulärnationen blir den etnicitet som varit ledande och dominerande i statens framväxt. Å andra sidan har vissa politiska territorier nyskapats i modern tid med nydragna gränser inom vilka statsmakten medvetet försöker samla ett visst folk. Så gjordes i det tidiga Sovjetunionen, och i viss mån i Folkrepubliken Kina och Republiken Indien.[3]

ReferenserRedigera

  1. ^ Andreas Johansson (juni 2003). ”Nation eller Individ? En analys av nationalitetspolitiken i Central‑ och Östeuropa. CERGU:s projektrapportserie Nummer 03:02”. Centrum för Europaforskning, Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/514/1/A.%20Johansson%20Nation%20eller%20Individ.pdf. Läst 21 maj 2020. 
  2. ^ Parviz Mullojanov: ”In Search of ‘National Purpose’: In Theory and Practice. Formation and Main Features of National Ideologies in Post‑Soviet Central Asia.”. Sidorna 121–144 i Rico Isaacs och Alessandro Frigerio (redaktörer) Theorizing Central Asian Politics: The State, Ideology and Power. Cham 2019. Sida 130.
  3. ^ [a b] Kimitaka Matsuzato (2017). ”The Rise and Fall of Ethnoterritorial Federalism: A Comparison of the Soviet Union (Russia), China, and India” (på engelska). Europe‑Asia Studies 69 (7): sid. 1047–1069. doi:10.1080/09668136.2017.1374056. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09668136.2017.1374056?src=recsys&journalCode=ceas20. Läst 21 maj 20.