Öppna huvudmenyn

Thuban eller Alfa Draconis (α Draconis, förkortad Alfa Dra, α Dra), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en relativt ljussvag stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Draken. Den har en magnitud 3,68[1] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 10,8 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 303 ljusår (93 parsek) från solen.

Thuban (α)
Draco IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildDraken
Rektascension14t 04m 23,35s[1]
Deklination+64° 22′ 33,06″[1]
Skenbar magnitud ()3,68[1]
Stjärntyp
SpektraltypA0III[1]
U–B-0,08
B–V-0,049 ± 0,005[2]
Variabeltypmisstänkt Maia[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-13,0 ± 0,9[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -56,34 ± 0,15[2] mas/år
Dek.: 17,21 ± 0,15[2] mas/år
Parallax ()10,76 ± 0,17
Avstånd303 ± 5  (93 ± 1 pc)
Absolut magnitud ()-1,20[4]
Detaljer
Massa2,8[3] M
Radie3,4[5] R
Luminositet479[6] L
Temperatur10 100[6] K
Metallicitet0,19[7]
Vinkelhastighet26,2[7]
Andra beteckningar
Alfa Draconis, 11 Draconis, GSC 04174-01262, N30 3202, SBC9 800, HD 123299, PLX 3209, SKY# 25766, HGAM 627, PLX 3209.00, TD1 17263, AG+64 666, HIC 68756, PMC 90-93 371, TYC 4174-1262-1, BD+65 978, HIP 68756, PPM 18861, UBV 12463, FK5 521, HR 5291, Renson 35350, UBV M 19972, GC 19019, IRAS 14030+6436, ROT 2029, uvby98 100123299, GCRV 8269, JP11 2470, SAO 16273, HFE83 1003, GEN# +1.00123299, 2MASS J14042335+6422331, SBC7 507[1]

Innehåll

EgenskaperRedigera

Primärstjärnan Alfa Draconis A är en blåvit jätte av spektralklass A0 III. Den har en massa som är 2,8[3] gånger solens massa, en radie som är 3,4[5] gånger solens och avger ca 480[6] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på 10 100 K.[6]

Thuban är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna. Endast primärstjärnan kan observeras i spektret. Dess radiella hastighetsvariationer kan mätas och stjärnparet har ett något excentriskt omlopp på 51,4 dygn. Baserat på antaganden om följeslagarens lägre ljusstyrka, är stjärnorna sannolikt separerade med ca 0,46 astronomiska enheter och följeslagaren är lite mindre massiv än primärstjärnan.[3]

Följeslagaren är sannolikt en stjärna i huvudserien, lite svalare än primärstjärnan och eventuellt av spektralklass A2.[5] Följeslagaren har observerats med hög rymdupplösning med hjälp av Navy Precision Optical Interferometer. Det notaredes att den är 1,8 magnituder (vid 700 nm) svagare än primärstjärnan och är separerad med 6,2 till 2,6 mas.[8]

Thubans betydelseRedigera

Thubans betydelse är av rent historisk art. Den har tidigare varit polstjärna. Med sin närhet till himmelspolen (en halv grad), pekar den ut den nordliga riktningen.[9] Precessionen har fått den att avlägsna sig från himmelspolen. Thuban var polstjärna mellan 3942 och 1793 f. Kr. och var ganska exakt placerad vid himmelspolen ungefär 2700 f. Kr. Sedan blev Kochab i Lilla björnens stjärnbild bättre placerad och övertog uppgiften som polstjärna. I modern tid innehas uppdraget av ”Polstjärnan”, Alfa Ursae Minoris.

För sitt uppdrag som polstjärna, vilket den återupptar med 26 000 års intervall, på grund av precessionen, fick den beteckningen Alfa när stjärnbilden fick sin Bayer-designation. Detta trots att den är ljussvagare än såväl Beta Draconis, Gamma Draconis, Delta Draconis, Zeta Draconis, Eta Draconis som Jota Draconis.[9]

Stjärnans namnRedigera

Thuban är belägen i Drakens svans, men namnet härrör från arabiskan, med betydelsen ”Ormens huvud”, vilket förmodligen är ett namn som övertagits från en annan stjärna.[10]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] för med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin av juli 2016[12] över namn som fastställts av WGSN angav Thuban för Alfa Draconis, vilket nu ingår i IAU:s Catalog of Star Names.[13]

kinesiska ingår Thuban i 紫微右垣 (Zǐ Wēi Yòu Yuán), vilket betyder "Högra väggen av den lila förbjudna inneslutningen". Det anspelar på asterismen "Lila förbjudna inneslutningen" som består av Alfa Draconis, Kappa Draconis, Lambda Draconis, 24 Ursae Majoris, Alfa Camelopardalis, 43 Camelopardalis och BK Camelopardalis. I enlighet med detta heter Thuban 紫微右垣一 (Zǐ Wēi Yòu Yuán yī), vilket ska översättas med ”Den första stjärnan i den högra väggen av den lila förbjudna inneslutningen”.[10]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 7 januari 2019.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g] ”Basic data: * alp Dra – Spectroscopic binary” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Alpha+Draconis&submit=SIMBAD+search. Läst 20 augusti 2015. 
  2. ^ [a b c] van Leeuwen (2007). 68756 ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP= 68756. Läst 20 augusti 2015. 
  3. ^ [a b c d] Kallinger, T.; Iliev, I.; Lehmann, H.; Weiss, W. W. (2005). "The puzzling Maia candidate star α Draconis". Proceedings of the International Astronomical Union. 2004: 848–852. Bibcode:2004IAUS..224..848K. doi:10.1017/S1743921305009865.
  4. ^ Murphy, Simon J.; Paunzen, Ernst (2017). "Gaia's view of the λ Boo star puzzle". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 466 (1): 546. arXiv:1612.01528. Bibcode:2017MNRAS.466..546M. doi:10.1093/mnras/stw3141.
  5. ^ [a b c] Wesselink, A. J.; Paranya, K.; Devorkin, K. (1972). "Catalogue of stellar dimensions". Astronomy and Astrophysics Supplement. 7: 257. Bibcode:1972A&AS....7..257W.
  6. ^ [a b c d] Balona, L. A.; Engelbrecht, C. A.; Joshi, Y. C.; Joshi, S.; Sharma, K.; Semenko, E.; Pandey, G.; Chakradhari, N. K.; Mkrtichian, David; Hema, B. P.; Nemec, J. M. (2016). "The hot γ Doradus and Maia stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 460 (2): 1318. arXiv:1606.06426. Bibcode:2016MNRAS.460.1318B. doi:10.1093/mnras/stw1038.
  7. ^ [a b] Gray, David F. (2014). "Precise Rotation Rates for Five Slowly Rotating a Stars". The Astronomical Journal. 147 (4): 81. Bibcode:2014AJ....147...81G. doi:10.1088/0004-6256/147/4/81.
  8. ^ Hutter, D. J.; Zavala, R. T.; Tycner, C.; Benson, J. A.; Hummel, C. A.; Sanborn, J.; Franz, O. G.; Johnston, K. J. (2016-11-01). "Surveying the Bright Stars by Optical Interferometry. I. A Search for Multiplicity among Stars of Spectral Types F-K". The Astrophysical Journal Supplement Series. 227 (1): 4. arXiv:1609.05254. Bibcode:2016ApJS..227....4H. doi:10.3847/0067-0049/227/1/4. ISSN 0067-0049.
  9. ^ [a b] James B. Kaler. ”THUBAN (Alpha Draconis)” (på engelska). Stars. University of Illinois. http://stars.astro.illinois.edu/sow/thuban.html. Läst 20 augusti 2015. 
  10. ^ [a b] Richard Hinckley Allen (1963 (originalutgåva 1899)) (på engelska). Star Names, Their Lore and Meaning 
  11. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  12. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  13. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.

Externa länkarRedigera