Theodore Schultz
Theodore William Schultz, född 30 april 1902 i Arlington i South Dakota, död 26 februari 1998 i Evanston i Illinois, var en amerikansk nationalekonom som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1979.[9][10]
Theodore Schultz | |
Född | 30 april 1902[1][2][3] Arlington, USA |
---|---|
Död | 26 februari 1998[1][2][3] (95 år) Evanston[4], USA |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | University of Wisconsin–Madison[5] South Dakota State University |
Sysselsättning | Nationalekonom[6], forskare, pedagog[7] |
Befattning | |
Ordförande, American Economic Association (1970–1971) | |
Arbetsgivare | Iowa State University University of Chicago University of Iowa |
Utmärkelser | |
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1979)[8] Hedersdoktor vid Dijons universitet (1981)[6] Distinguished Fellow of the American Economic Association Francis A. Walker Medal | |
Redigera Wikidata |
Biografi
redigeraSchultz fick lämna skolan utan att ha genomgått gymnasiet på grund av arbetskraftsbristen under första världskriget.[9] I slutet av 1921 påbörjade han sedan en kortare jordbrukskurs vid South Dakota State College, och 1924 påbörjade han en regelrätt högskoleutbildning där, och tog examen 1927. Han tilltalades därefter av den icke-ortodoxa ekonomiutbildningen som gavs vid University of Wisconsin vid denna tid, och lyckades bli antagen till forskarutbildningen där, samt tog en doktorsexamen (Ph.D.) 1930.[10] Från 1930 till 1943 var han verksam vid Iowa State College och från 1943 till 1972 vid University of Chicago.
Insatser inom nationalekonomi
redigeraSchultz forskningsområde var jordbruksekonomi. Han är mest känd för sina studier av humankapitalets roll i ekonomisk utveckling.[10]
I sin bok Transforming Traditional Agriculture (1964) ifrågasatte Schultz den då vanliga åsikten inom utvecklingsekonomin, att jordbrukare i utvecklingsländer var irrationella genom att inte vilja bedriva sin verksamhet mer innovativt. Schultz menade istället att jordbrukarna agerade rationellt mot bakgrund av höga skatter och konstlat låga priser på jordbruksprodukter på grund av statliga prisregleringar. Därtill påpekade han att utvecklingsländerna saknade den stödverksamhet som behövs för att utbilda jordbrukare i nya odlingsmetoder.[10]
Schultz arbetade empiriskt, och besökte jordbruk i flera länder för att studera hur jordbruksverksamheten fungerade i praktiken. Bland annat besökte han flera olika platser i Sovjetunionen 1929 och kom sedan tillbaka till samma platser 1960.[9]
För sina insatser inom nationalekonomin belönades Schultz med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1979, tillsammans med William Arthur Lewis. Prismotiveringen för Schultz och Lewis löd "för deras pionjärarbeten inom ekonomisk utvecklingsforskning med särskild hänsyn till u-ländernas problem".[11]
Källor
redigera- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w603056m, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 61586212, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 11 november 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gilles Bertrand, Trois siècles d'université en Bourgogne, Éditions universitaires de Dijon, 2022, ISBN 978-2-36441-442-6.[källa från Wikidata]
- ^ John G. Ramsay, Biographical Dictionary of Modern American Educators, 1997, ISBN 978-0-313-29133-3.[källa från Wikidata]
- ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1979, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Theodore W. Schultz: Facts & Biographical, The Nobel Prize, läst 2020-10-28
- ^ [a b c d] Theodore William Schultz, Encyclopædia Britannica, läst 2020-10-28
- ^ Theodore W Schultz Arkiverad 2 november 2020 hämtat från the Wayback Machine., Kungl. Vetenskapsakademien: Ekonomipriset, läst 2020-10-28