Tau Bootis (τ Boo) är en gul-vit dubbelstjärna i stjärnbilden Björnvaktaren. Dess kompanjon är en röd dvärg som kretsar kring stjärnan på ett avstånd på 240 AU. Ett helt varv runt stjärnan kan ta flera tusen år.
Tau Bootis | |
Observationsdata Epok: J2000 | |
---|---|
Rektascension | 13t 47m 15,74s[1] |
Deklination | +17° 27′ 24,86″[1] |
Skenbar magnitud () | varierar 4,46 – 4,52.[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | F6IV+M2[1] |
U–B | 0,04 |
B–V | 0,508±0,001[3] |
R–I | 0,24 |
Variabeltyp | Misstänkt variabel[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -15,6 km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -479,53±0,16[3] mas/år Dek.: 53,49±0,13[3] mas/år |
Parallax () | 64,03±0,19 mas |
Avstånd | 50,9±0,2 lå (15,62 ± 0,05 pc) |
Absolut magnitud () | 3,38 [4] |
Detaljer | |
Massa | 1,39 ± 0,25/0,4[5] M☉ |
Radie | 1,42 ± 0,008[5] R☉ |
Temperatur | 6 399 ± 45[5] K |
Metallicitet | 0,26 ± 0,03[5] |
Vinkelhastighet | 14,27 ± 0,06 km/s[5] |
Ålder | 1,6 - 2,3 miljarder[7] år |
Andra beteckningar | |
HD 120136, 4 Bootis, CCDM J13473+1727AB, GC 18637, 2MASS J13471581+1727249, SAO 100706, GCRV 8140, N30 3139, SKY# 25297, GEN# +1.00120136J, NLTT 35234, SPOCS 577, STT 270, GJ 527, NSV 6444, TD1 17060, AG+17 1387, GSC 01460-00132, PLX 3144, UBV 12303, ASCC 869404, PMC 90-93 361, USNO-B1.0 1074-00267954, BD+18 2782, HIC 67275, PPM 130070, uvby98 100120136 AB, Ci 20 807, HIP 67275, RBS 1315, WDS J13473+1727AB, CSV 7085, HR 5185, ROT 1996, YZ 17 5012, 2E 3138, JP11 2426, RX J1347.2+1727, HFE83 972, 2E 1344.8+1742, LSPM J1347+1727, RX J1347.2+1726, ZEH2003 RX J1347.2+1727 1, FK5 507, LTT 14021, 1RXS J134716.2+172733[1] |
Man har satt Tau Bootis på en lista över möjliga variabla stjärnor, eftersom variationerna inte är fastslagna. Magnituden varierar enligt mätningar 4,46 – 4,52.[2]
Egenskaper
redigeraPrimärstjärnan Tau Bootis A är en underjättestjärna av spektralklass F7 IV. Den har en massa som är ca 40[5] procent större än solens och är därmed något ljusare och varmare. Den har en radie som är ca 1,4[5] gånger solens och är förmodligen ungefär 1,3[7] miljarder år gammal. Eftersom det är mer massivt än solen, är dess livslängd kortare - mindre än 6 miljarder år. Tau Bootis är den första stjärnan förutom solen som observerats med att ändra polariteten i dess magnetfält.[8]
Planetariska systemet
redigeraEn exoplanet upptäcktes 1997 kretsande kring stjärnan.[9] Det finns också tecken på en annan planet som kretsar kring stjärnan med en period på ca 5 000 dygn, men detta kan bero på en instrumental effekt eller en magnetisk aktivitetscykel.[10] I ett ovanligt fall av rollomvändning verkar det som om Tau Bootis rotation har blivit tidsmässigtt låst till Tau Bootis b.[11]
Exoplanet | Massa i Jupitermassor | Omloppsperiod i dygn | Halv storaxel | Excentricitet |
---|---|---|---|---|
b | 6±0,28 | 3,312463 ± 0,000014 | 0,0481 ± 0,028 | 0,023 ± 0,015 |
Se även
redigeraReferenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 16 mars 2015.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 22 december 2018.
Noter
redigera- ^ [a b c d] ”Basic data: * tau Boo – Double or Multiple Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Tau+Bootis&submit=SIMBAD+search. Läst 20 juli 2015.
- ^ [a b c] ”NSV 6444” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=45068. Läst 20 juli 2015.
- ^ [a b c] van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=67275. Läst 20 juli 2015.
- ^ Reiners, A. (January 2006), "Rotation- and temperature-dependence of stellar latitudinal differential rotation", Astronomy and Astrophysics, 446 (1): 267–277, arXiv:astro-ph/0509399, Bibcode:2006A&A...446..267R, doi:10.1051/0004-6361:20053911.
- ^ [a b c d e f g] Borsa, F.; Scandariato, G.; Rainer, M.; Bignamini, A.; Maggio, A.; Poretti, E.; Lanza, A. F.; Di Mauro, M. P.; Benatti, S.; Biazzo, K.; Bonomo, A. S.; Damasso, M.; Esposito, M.; Gratton, R.; Affer, L.; Barbieri, M.; Boccato, C.; Claudi, R. U.; Cosentino, R.; Covino, E.; Desidera, S.; Fiorenzano, A. F. M.; Gandolfi, D.; Harutyunyan, A.; Maldonado, J.; Micela, G.; Molaro, P.; Molinari, E.; Pagano, I.; et al. (2015). "The GAPS programme with HARPS-N at TNG. VII. Putting exoplanets in the stellar context: Magnetic activity and asteroseismology of <ASTROBJ>τ Bootis A</ASTROBJ>". Astronomy and Astrophysics. 578: A64. Bibcode:2015A&A...578A..64B. doi:10.1051/0004-6361/201525741.
- ^ Strassmeier, Klaus G. (September 2009), "Starspots", The Astronomy and Astrophysics Review, 17 (3): 251–308, Bibcode:2009A&ARv..17..251S, doi:10.1007/s00159-009-0020-6
- ^ [a b] Mamajek, Eric E.; Hillenbrand, Lynne A. (2008). "Improved Age Estimation for Solar-Type Dwarfs Using Activity-Rotation Diagnostics". The Astrophysical Journal. 687 (2): 1264–1293. arXiv:0807.1686. Bibcode:2008ApJ...687.1264M. doi:10.1086/591785.
- ^ Donati, J.-F.; et al. (2008). "Magnetic cycles of the planet-hosting star Tau Boötis". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 385 (3): 1179–1185. arXiv:0802.1584. Bibcode:2008MNRAS.385.1179D. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.12946.x.
- ^ Butler, R. P.; Wright, J. T.; Marcy, G. W.; Fischer, D. A.; Vogt, S. S.; Tinney, C. G.; Jones, H. R. A.; Carter, B. D.; Johnson, J. A. (2006). ”Catalog of Nearby Exoplanets” (på engelska). The Astrophysical Journal 646 (1): sid. 505–522. doi: . Arkiverad från originalet den 7 december 2019. https://web.archive.org/web/20191207150418/http://www.iop.org/EJ/article/0004-637X/646/1/505/64046.html. Läst 21 juni 2009.
- ^ Howard, Andrew W.; Fulton, Benjamin J. (2016). "Limits on Planetary Companions from Doppler Surveys of Nearby Stars". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 128 (969). 114401. arXiv:1606.03134. Bibcode:2016PASP..128k4401H. doi:10.1088/1538-3873/128/969/114401.
- ^ Walker, G. A. H.; et al. (2008). "MOST detects variability on tau Bootis possibly induced by its planetary companion". Astronomy and Astrophysics. 482 (2): 691–697. arXiv:0802.2732. Bibcode:2008A&A...482..691W. doi:10.1051/0004-6361:20078952.