Talisola pappersbruk
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2024-05) Motivering: Märkliga formuleringar. Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Talisola pappersbruk, som var i bruk från 1850 till 1864 i Vammelsuu by (ryska: Серо́во, Serovo) i Nykyrka, Karelen var det sista handpappersbruket i Finland men hade från början Finlands andra pappersmaskin.
| Talisola pappersbruk | |
| Typ | pappersbruk |
|---|---|
| Huvudkontor | Nykyrka, Karelen |
| Bransch | pappersbranschen |
| Produkter | lumppapper |
| Historik | |
| Grundat | 1852 |
| Grundare | Johann Gottfried Nebe |
| Upplöst | 1864 |
Den preussiske undersåten Johann Friedrich Nebe ankom 1849 till Finland och köpte ett hemman i Vammelsuu by i Nykyrka socken, till vilket hörde forsen strax ovanför den plats där ån Vammeljoki rinner ut i Finska viken. Nebe fick 1850 finskt medborgarskap och 1851 det privilegium som behövdes för pappersbruket. I ägarens handlingar kallas bruket genomgående Friedrichsthal. Redan det året producerades papper vid bruket och följande år kom pappersmaskinen igång. År 1854 fanns på platsen en fabriksbyggnad och en hammarbyggnad, båda i två våningar och förenade med en täckt gång. Byggnaderna brann ned år 1864 och återuppfördes inte. Arbetskraften bestod i huvudsak av inhemska personer varav 20-35 vuxna och 5-20 minderåriga. De ryska experterna uppgick 1853-1854 till knappt 20 men minskade därefter till ingen alls.
Referenser
redigera- Karlsson, Kurt K: Finlands handpappersbruk - vattenmärken, ägare och anställda, Finska pappersingeniörsföreningen 1981, s. 281-283
- Karlsson, K. K: Om vattenmärken i handgjort papper i Finland, Papper och trä 1962/9, Vol.44, s. 459-472
- Nikander, G. & Sourander, I: Lumppappersbruken i Finland, Helsingfors 1955
- Gardberg, C.-R: Boktrycket i Finland, Helsingfors 1948