Takydromus tachydromoides[5] är en ödleart som beskrevs av Hermann Schlegel 1838. Takydromus tachydromoides ingår i släktet Takydromus och familjen lacertider.[5][6]

Takydromus tachydromoides
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljLacertider
Lacertidae
SläkteTakydromus
ArtTakydromus tachydromoides
Vetenskapligt namn
§ Takydromus tachydromoides
AuktorSchlegel 1838
Synonymer
Tachydromus holsti Boulenger 1894
Tachydromus tachydromoides Boulenger 1887[2]
Tachydromus sexlineatus Hallowell 1860
Tachysaurus japonicus Gray 1845[3]
Tachydromus japonicus Duméril 1839[4]
Lacerta tachydromoides Schlegel 1838
Hitta fler artiklar om djur med

Arten har en chokladbrun grundfärg på ovansidan. Mellan ovansidan och undersidan finns en vit krans.[6]

Denna ödla förekommer i Japan. Den hittas på öarna Hokkaido, Honshu, Shikoku och Kyushu samt på flera tillhörande mindre öar. Arten vistas där i gräsmarker, i buskskogar och på odlingsmark. Takydromus tachydromoides har insekter och spindlar som föda. Mellan mars och tidig augusti kan honor flera gångar lägga ägg. Allmänt läggs 2 till 6 ägg per tillfälle. Ödlan håller vinterdvala gömd i jordhålor.[1]

För beståndet är inga hot kända och hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Underarter

redigera

Arten delas in i följande underarter:[5]

  • T. t. oldi
  • T. t. tachydromoides

Källor

redigera
  1. ^ [a b c] Kidera, N. & Ota, H. 2016 Takydromus tachydromoides . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 20 juli 2021.
  2. ^ Boulenger, G. A. (1887) Catalogue of the Lizards in the British Museum (Nat. Hist.) III. Lacertidae, Gerrhosauridae, Scincidae, Anelytropsidae, Dibamidae, Chamaeleontidae., London: 575pp.
  3. ^ Gray, J. E. (1845) Catalogue of the specimens of lizards in the collection of the British Museum., Trustees of die British Museum/Edward Newman, London: xxvii + 289 pp.
  4. ^ Duméril, A. M. C. and G. Bibron. (1839) Erpétologie Générale on Histoire Naturelle Complète des Reptiles. Vol.5., Roret/Fain et Thunot, Paris.
  5. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (26 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/takydromus+tachydromoides/match/1. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ [a b] Takydromus tachydromoides i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.

Externa länkar

redigera