Taiwankortvinge

fågelart i familjen flugsnappare

Taiwankortvinge[2] (Brachypteryx goodfellowi) är en nyligen urskild asiatisk fågelart i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[1] Den förekommer endast i bergsskogar på Taiwan. Beståndet anses vara livskraftigt.

Taiwankortvinge
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteBrachypteryx
ArtTaiwankortvinge
B. goodfellowi
Vetenskapligt namn
§ Brachypteryx goodfellowi
AuktorOgilvie-Grant, 1912
Synonymer
  • Brachypteryx montana goodfellowi

Utseende och läte redigera

Taiwankortvingen är en färglös 13 cm lång flugsnappare, med hos hanen ett långt vitt ögonbrynsstreck. Fjäderdräkten i övrigt är olivbrun ovan med rostaktig ton på panna och övergump och rostbruna ytterkanter på vingpennorna. Undersidan är ljusare olivbrun, beige på haka och övre delen av strupen, vitaktig mitt på buken och gulbeige på undergumpen. Ögat är mörkbrunt, näbben svart och benen bruna. Honan liknar hanen men är något ljusare generellt, ögonbrynsstrecket är mycket svagare och på strupe och bröst syns ljusa fjäderspetsar. Typiska sången är en kort ramsa som inleds med en kort ton, troligen inte med säkerhet möjlig att skilja från kinesisk kortvinge.

Utbredning och systematik redigera

Taiwankortvingen förekommer i bergstrakter på Taiwan.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Artstatus redigera

Taiwankortvingen kategoriserades tidigare som underart till Brachypteryx montana som då kallades blå kortvinge på svenska (numera javakortvinge). Den urskiljs dock allt oftare som egen art[1][4] efter studier från 2018[5] som visar på tydliga genetiska skillnader mellan de nordliga asiatiska fastlandspopulationerna (cruralis och sinensis) samt den på Taiwan (goodfellowi) å ena sidan och typtaxonet montanaJava å andra sidan. Den senare står dessutom närmare både mindre kortvinge och rostbukig kortvinge. Vidare är skillnaderna stora inom den nordliga gruppen, både vad gäller läten, utseende och genetik.[6]

Levnadssätt redigera

Taiwankortvingen hittas i bergsskogar på 1000–3000 meters höjd. Den föredrar tät undervegetation i högvuxen skog, framför allt i fuktiga områden intill rinnande vattendrag. Den födosöker diskret på eller nära marken, ofta i bland torra löv. Både födan och häckningsbiologin är okänd i detalj.[6]

Status redigera

Taiwankortvingen har ett begränsat utbredningsområde med oklar populationsutveckling, men beståndet anses vara relativt stort, uppskattat till mellan 20 000 och 200 000 vuxna individer.[7] Fågeln listas av internationella naturvårdsunionen IUCN som livskraftig.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Walter Goodfellow (1866–1953), engelsk upptäcktsresande och ornitolog.[8]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Brachypteryx goodfellowi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi : 10.14344/IOC.ML.9.1.
  5. ^ Alström, P., et al. (2018): Taxonomy of the White-browed Shortwing (Brachypteryx montana) complex on mainland Asia and Taiwan: an integrative approach supports recognition of three instead of one species. Avian Research 9:34.
  6. ^ [a b] del Hoyo, J., N. Collar och D. A. Christie (2020). Taiwan Shortwing (Brachypteryx goodfellowi), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red-). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.whbsho6.01
  7. ^ Brazil, M. 2009. Birds of East Asia: eastern China, Taiwan, Korea, Japan, eastern Russia. Christopher Helm, London.
  8. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar redigera