Öppna huvudmenyn

Torkel Tage Thiel, född 18 september 1909 i Stockholm, död 15 maj 1990 i Trosa, var en svensk författare och översättare.

Han var son till bankmannen och konstsamlaren Ernest Thiel och hans andra hustru Signe-Maria Althin.

"På 30-talet anammade han de Fem ungas primitivistiska livsfilosofi o krav på kulturförnyelse; naturskildrare m förkärlek för skärgårdsmotiv; senare dragning t österländska tankegångar av Zen-karaktär." (Litteraturlexikon, 1974)

Som översättare har Thiel bland annat översatt Friedrich Nietzsche. Han redigerade också faderns Vara eller synas vara: minnen och anteckningar avslutade 1946 (Cavefors, 1969).

BibliografiRedigera

  • Livstro: tankar och stämningar (Bonnier, 1932)
  • Säg ja! (Spektrum, 1933)
  • Öar: lyriska noveller (Spektrum, 1934)
  • Sjöberg: skämt och allvar ur havsbandets liv (Bonnier, 1935)
  • Sverige torpederat: en roman (Bonnier, 1936)
  • Skrattande vatten: dikter (Bonnier, 1938)
  • Striden om Kastö skär: en roman om Sveriges ödestimma (Bonnier, 1938)
  • Sveden:en lyrisk svit (ill. Gocken Jobs och Roland Svensson (Bonnier i distr., 1940)
  • Örlogsvakt (Eget förlag, 1944)
  • Havens herrar: ett epos om britternas sjömakt under andra världskriget (Eget förlag, 1945)
  • Högsång: dikter och tolkningar (Eget förlag, 1946)
  • Livens liv (Eget förlag, 1947)
  • Vedanta (Eget förlag, 1947)
  • Brudbröd (Eget förlag, 1949)
  • Den förlorade sonen (Cavefors, 1973)
  • Incarno: dikter (Cavefors, 1976)
  • Fjärdlång - en ö bland öar (Kulturnämnden i Haninge, 1986)
Översättningar
  • James Weldon Johnson: Världens skapelse (fritt efter James Weldon Johnson av Tage Thiel, med 10 teckningar av Adja M. Yunkers) (Universal press, 1935)
  • Joan Grant: De två träden (Scarlet feather) (Medén, 1946)
  • Hermann Kesten: Copernicus: biografisk roman (Copernicus und seine Welt) (Medén, 1949)
  • J. van Arkel Zegwaard: Kvinnoläkaren: roman (Vrouwenarts) (Medén, 1949)
  • Friedrich Nietzsche: Så talade Zarathustra: en bok för alla och ingen (Also sprach Zarathustra) (Medén, 1950)
  • Friedrich Nietzsche: Så sjöng Zarathustra: dikter och fragment (Medén, 1951)
  • Friedrich Nietzsche: Antikrist ; Hammaren talar (Cavefors, 1971)

KällorRedigera