Tätörtssläktet är ett släkte av örter i familjen tätörtsväxter.[1] I Sverige finns tre arter: tätört eller vanlig tätört (Pinguicula vulgaris), dvärgtätört (Pinguicula villosa) och fjälltätört (Pinguicula alpina). Tätörten har lila blommor och den avsevärt mindre dvärgtätörten har ljuslila, medan fjälltätörten har vita.

Tätörtssläktet
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljTätörtsväxter
Lentibulariaceae
SläkteTätörtssläktet
Pinguicula
Vetenskapligt namn
§ Pinguicula
AuktorLinné
Utbredning
Arter

Växten har en bladrosett på marken, och en blomma på en stängel som hos den vanliga tätörten kan bli 18 centimeter hög. Tätörten är en köttätande växt. Den fångar små insekter på de klibbiga bladen. Djuret löses upp med proteinnedbrytande enzymer, så att växten kan tillgodogöra sig den kväverika näringen. Det har beräknats att bladen har 25 000 körtlar per kvadratcentimeter, som utsöndrar det enzymrika slem som används för fångsten.

Tätörten är relativt vanlig i hela Sverige, och växer gärna i fuktig mark som vid myrar. Första beskrivningen av tätört i Sverige finns i Olof Rudbecks Catalogus plantarum från 1658.

Förr använde man ibland tätört för att bereda fil, men det är tveksamt om växten egentligen hade någon större funktion i sammanhanget.

Dottertaxa till Tätörter, i alfabetisk ordning[1] redigera

Bildgalleri redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (16 mars 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17272453. Läst 26 maj 2014. 

Externa länkar redigera