Fridhemsplans gymnasium

Fridhemsplans gymnasium (tidigare namn Norra kommunala mellanskolan och S:t Görans samrealskola) var en kommunal gymnasieskola belägen vid Fridhemsgatan 17–19 intill Fridhemsplan på Kungsholmen. I Fridhemsplans gymnasium, som existerade från 1964-1993, ingick även den i samma kvarter, kvarteret Vallgossen, år 1947 byggda Stockholms stads handelsskola, som uppgick i Fridhemsplans gymnasium 1971.

Skolbyggnaden vid Fridhemsplan ritades 1925 av arkitekt Georg A. Nilsson och är blåklassad av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att bebyggelsen har "synnerligen höga kulturhistoriska värden" motsvarande fordringarna för byggnadsminnen. Byggnaden ägs och förvaltas av kommunalägda Skolfastigheter i Stockholm AB SISAB. Sedan 1993 har friskolan Sverigefinska skolan i Stockholm sin verksamhet här.

Tidigare verksamhet i byggnaden redigera

Skolbyggnaden vid Fridhemsplan invigdes 1927 och kallades då Stockholms stads norra kommunala mellanskola eller enbart Norra kommunala mellanskolan. Så hette skolan från 1925-1951. Därefter blev skolan en samrealskola och skolan var från 1951 Sankt Görans samrealskola och hette så fram till 1964, då den sista klassen avgick med realexamen. Från 1964 inrymdes därefter den kommunala gymnasieskolan Fridhemsplans gymnasium i byggnaderna fram till 1993. Stockholms stads handelsskola, som senare blev Fridhemsplans gymnasium, tillkom den 1 juli 1924 och hade först lokaler på Riddarholmen. 1947 flyttade skolan in i de då nybyggda lokalerna i kvarteret Vallgossen på Kungsholmen. Det var en nybyggnad i samma kvarter, kvarteret Vallgossen, som där Sankt Görans samrealskola låg åren 1951-1964. Stockholms stads handelsskola bytte namn till Fridhemsplans gymnasium den 1 juli 1971 och handelsskolan upphörde den 30 juni 1983. I arkivet förekommer sedvanliga skolhandlingar som elevregister och betygskataloger samt en ovanligt stor samling med fotografier från undervisningen, enligt Stockholms stadsarkiv.^[1] Fridhemsplans gymnasium bestod därmed av två byggnader i kvarteret Vallgossen, det tidigare Sankt Görans samrealskola och det tidigare Stockholms stads handelsskola.

Nuvarande verksamhet i byggnaden redigera

Sedan 1993 har friskolan Sverigefinska skolan i Stockholm sin verksamhet i byggnaden. Skolan är en fristående, privatdriven grundskola. Fristående skolor är öppna för alla och måste vara godkända av Skolinspektionen. Speciell inriktning är tvåspråkighet (finska, svenska) och tillhörighet i finsk, svensk samt sverigefinsk kultur. Skolan har cirka 400 elever som besöker årskurserna 1-9 i grundskola samt förskola, förskoleklasser, fritidshem, särskola och träningssärskola. Sverigefinska skolor finns även i Botkyrka, Eskilstuna, Kista och Upplands Väsby. Sverigefinska skolan i Botkyrka i Tumba grundades 1996, Sverigefinska skolan i Eskilstuna 1993, Sverigefinska skolan i Kista/Liljakoulu 1995, samt Sverigefinska skolan i Upplands Väsby 1993. Byggnaden vid Fridhemsplan ägs och förvaltas, såsom ovan nämnts, av kommunalägda Skolfastigheter i Stockholm AB SISAB.

Byggnadshistorik redigera

Skolan under uppförande, 1926.

Södra sidoentrén, 2018.

Skolan på 1930-talet.

Skolbyggnaden uppfördes mellan åren 1925 och 1927 på kvarteret Vallgossen som ligger i hörnet Drottningholmsvägen / Fridhemsgatan inte långt från Fridhemsplan. Arkitektuppdraget gick till Georg A. Nilsson, en av dåtidens främste skolarkitekt i Sverige. Den monumentala vinkelbyggnaden har fyra respektive två våningar och gestaltades ”i en ganska egensinnig” tillämpning av svensk 1920-talsklassicism, som arkitekturskribenten Olof Hultin uttrycker det.

Byggnaden för Norra kommunala mellanskolan var en av de första som bröt med den gamla, symmetriska läroverksarkitekturen. Georg Nilsson delade upp byggnaden i två vinkelställda längor med huvudentrén i inre vinkeln. Den västra, högre längan innehåller lärosalarna placerade längs med en mittkorridor medan den norra längan reserverades för bland annat samlings- och skrivsalen samt gymnastiksalen. Konceptet övertogs några år senare av Paul Hedqvist och David Dahl för bland annat Katarina realskola. Båda entréerna inramas av extrem höga kolonner med kapitäler i korintisk ordning som bär upp med akroterier smyckade frontoner. Över huvudentrén sitter skolklockan.

Trapporna upp till entréerna flankeras av höga kandelabrar som formgavs av Georg Nilsson och tillverkades av Näfvekvarns styckebruk i obehandlat gjutjärn. De kröns av bevingade fabeldjur och smyckas på sidorna av klassicerande, figurativa reliefer. Ursprungligen nåddes skolgården via en bred fritrappa från gathörnet Drottningholmsvägen / Fridhemsgatan, även här fanns gjutjärnskandelabrar av samma utförande.

Skolhuset är en putsad tegelbyggnad och avfärgat i gammalrosa kulör. Mellan fönstren märks ljusa putsrosetter respektive grafiska klassicerande mönster. Byggnaden har en tydlig horisontell verkan genom sin fasadkomposition med de långa fönsterraderna och de flacka sadeltaken med markerade taksprång. I början av 1960-talet renoverades och moderniserades skolbyggnadens interiör efter ritningar av arkitekt Yngve Alvå.

En utökning av skolkomplexet på tomten mot norr (Vallgossen 11) utfördes 1947 med Paul Hedqvist som arkitekt. Byggnaden i gult tegel blev Hedqvists första renodlade hallskola och platsen för Stockholms stads handelsskola (idag Kungsholmens grundskola).