Öppna huvudmenyn

Sven Lorens Seved Hjelmqvist, född 23 januari 1908 i Lunds stadsförsamling, död 3 januari 2005 i Lunds Allhelgonaförsamling,Lund[1], var en svensk geolog och mineralog, professor. Han var son till språkforskaren Theodor Hjelmqvist och barnboksförfattaren Elisabeth Hjelmqvist, ogift Feuk,[2] samt bror till Bengt och Hakon Hjelmqvist.[3]

Hjelmqvist blev student i Lund 1925, filosofie kandidat 1928, filosofie licentiat och filosofie doktor 1935 efter att 1934 ha disputerat på avhandlingen Zur Geologie des südschwedischen Grundgebirges: die kristallinischen Gesteine des Romeleåses, allt vid Lunds universitet. Åren 1927–1935 var han amanuens vid nämnda universitets geologisk-mineralogiska institution, 1934–1942 docent i geologi och mineralogi där. År 1936 blev han extra ordinarie geolog vid Sveriges geologiska undersökning och statsgeolog 1942. Han var också professor i petrografi och mineralogi vid Lunds universitet 1952–1973.

Hjelmqvist företog studieresor i Europa och i Sibirien och utförde geologiska fältundersökningar på olika håll i Sverige, däribland Dalarna, Bergslagen och Skåne. Hans skrifter behandlar främst urbergs- och malmgeologiska frågor och därmed sammanhängande petrografiska problem. Han blev ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund 1952 och av Vetenskapsakademien 1968. Han var ledamot i statens naturvetenskapliga forskningsråd 1962–1968.

Bibliografi i urvalRedigera

  • Some Post-Silurian Dykes in Scania and Problems Suggested by Them (1939)
  • Über Sedimentgesteinein der Leptitformation Mittelschwedens (1938)
  • Stribergs malmfält (1942)
  • Die natronreiche Randzone des Granitmassivs nördlich von Smedjebacken in Dalarna (1943)
  • The Titaniferous Iron-Ore Deposit of Taberg in the South of Sweden (1950)
  • På geologisk upptäcktsfärd i Dalarna (1976)
  • The Porphyries of Dalarna, Central Sweden (1982)

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ Släkten Hjelmqvist (från Hjälmseryd), Svenska Släktkalendern 1982 s 200–202. (BonnierFakta Bokförlag AB)
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000.

KällorRedigera