Öppna huvudmenyn
Muggar för Gustavsberg, 1972.
LP-ställ för Gustavsberg, i produktion 1970-79.
Serveringskanna för SAS (tillsammans med Maria Benktzon), 1988.

Sven-Eric Juhlin, född 1940, är en svensk formgivare.

Sven-Eric Juhlin arbetade på 1960-talet på Gustavsbergs porslinsfabriks plastavdelning som formgivare av kannor, muggar, tillbringare, skålar och tallrikar med mera.[1] Sven-Eric Juhlin bidrog med en modern designmetodik när han började 1967. Detta innebar bland annat funktionsanalys.[2] Han var en av grundarna av Ergonomidesign 1969, och var en föregångare i formgivning av produkter för rörelsehindrade.

Juhlin kom att utveckla Brödsågen som uppmärksammades över hela världen som hjälpmedel för rörelsehindrade. Den marknadsfördes av Gustavsberg som "skärhjälpen".[3] Brödsågen togs fram omkring 1970 och blev en försäljningssuccé och designklassiker.[4][5] Juhlin utvecklade även en griptång för rörelsehindrade (1969)[6] och formgav en barnmugg i plast som återfinns i Museum of Modern Arts samlingar.

År 1972 utförde Sven-Eric Juhlin och Maria Benktzon ergonomiska och fysiologiska studier om greppvänlighet för knivar och brödsågar. Detta ledde till en höjd standard för hjälpmedel för funktionshindrade.[7] med ett antal ergonomiskt formgivna föremål för RFSU Rehab, Bahco, BabyBjörn och Pfizer, varav flera idag är representerade på Nationalmuseum[8] i Stockholm, Museum of Modern Art i New York och Design Museum i London. Ett av föremålen är världens första vinklade kökskniv som gjordes för Gustavsberg 1973.

Den droppfria serveringskannan för SAS från 1988 togs fram av Maria Benktzon och Sven-Eric Juhlin. Kannan har tillverkats i över 500 000 exemplar och används av ett 30-tal flygbolag världen över. Den följdes upp av ett ergonomiskt utformat serveringsset 1992 och av en juicekanna 1994.

KällorRedigera

  • Gustavsberg, verktyg för en idé: Hjalmar Olsons skildring av 60 års arbete, sammanställd av Arthur Hald, Atlantis , Stockholm, 1991, ISBN 91-7486-965-5
  • Svensk industridesign en 1900-talshistoria, Lasse Brunnström, Norstedts, 1997
  • www.designarkiv.se

NoterRedigera

  1. ^ J.H. Öhman & Co 1826-1828 / Gustavsbergs Porslinsfabrik 1828- på www.signatur.se, läst 2016-07-30
  2. ^ Hald 1991, s. 232
  3. ^ Brunnström 1997, s. 319
  4. ^ Brunnström 1997, s. 40
  5. ^ Nationalmuseum Arkiverad 19 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Brunnström 1997, s. 317
  7. ^ Svenska formrebeller, Historiska Media, 2008
  8. ^ Nationalmuseum