Svartsmalbi
Svartsmalbi (Lasioglossum fratellum) är en biart som först beskrevs av Pérez 1903.[2][3] Svartsmalbi ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.[4][2][3] Inga underarter finns listade.[4]
| Svartsmalbi | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Vägbin Halictidae |
| Släkte | Smalbin Lasioglossum |
| Undersläkte | Sphecodogastra[1] |
| Art | Svartsmalbi Lasioglossum fratellum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lasioglossum fratellum | |
| Auktor | (Pérez, 1903) |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
Svartsmalbiet är ett slankt bi med svart grundfärg.[5] Clypeus (munskölden)[a] och pannan är upphöjda, mest så hos hanen. Hos honom är spetsen på clypeus gul, något som överläppen[a] också kan vara. De övervägande mörka antennerna kan vara gula undertill, mest tydligt hos hanen, som också känns igen på antennernas längd. Vingbaserna är brunaktiga hos båda könen. Tergiternas[b] bakkanter kan vara svagt röda hos honan. Båda könen har otydliga vita hårband på sidorna av tergit 2 och 3. Kroppslängden är mellan 7 och 8 mm.[6]
Ekologi redigera
Svartsmalbiet föredrar alpina och inte för varma habitat som skogsvägar, skogsbryn och -gläntor, kärr[6] och sandhedar, gäna med högre vegetation. I Sydeuropa är biet huvudsakligen en bergsart[7] med habitat som tundra och bergsängar.[8]. i Alperna kan det gå så högt som 2 200 m[5].
Flygtiden varar från april till september för honorna, medan hanarna flyger från slutet av juni till september. Arten är generalist vad gäller näringssöket; det har bland annat iakttagits på ljungväxter som blåbär, klockväxter, korgblommiga växter som tusensköna och dunörtsväxter som mjölke.[7] Arten är en viktig pollinatör av lingon och blåbär.[6]
Fortplantning redigera
I den södra delen av utbredningsområdet är arten primitivt eusocial, en eller flera döttrar ur den första kullen stannar ofta kvar och fungerar som arbetare, medan honan vaktar boet vid ingången.[7][6] Det förekommer också att mer än en hona kan samsas om samma bo, som då kan ha upp till 17 larvceller[7]. I den norra delen av utbredningsområdet lever den emellertid solitärt.[6] Honan gräver ut en underjordisk kammare med upp till 9 larvceller, var och en med ett ägg och näring i form av pollen och nektar.[7]
Det händer att blodbiet glasblodbi snyltar på boet.[7]
Honan kan bli två år gammal, och kan i sociala samhällen övervintra en andra gång tillsammans med honorna från första kullen.[6]
Utbredning redigera
Svartsmalbiet finns från Sydeuropa till norra Finland, västerut från England via Ryssland till Kaukasus och Kina.[8]
I Sverige finns arten i hela landet utom i utpräglade slättbygder och norra Norrlands fjällvärld.[6]
I Finland finns den i hela landet från Åland och sydkusten till norra Lappland, men den är vanligare i söder.[9]
Status redigera
Globalt är arten klassificerad som livskraftig (LC) av IUCN, och inga hot är registrerade. Även i Sverige[6] och Finland[9] är den klassificerad som livskraftig.
Kommentarer redigera
- ^ [a b] Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor redigera
- ^ ”Lasioglossum fratellum (Pérez,1903)”. Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Lasioglossum+fratellum. Läst 15 september 2013.
- ^ [a b] ”Lasioglossum fratellum (Pérez, 1903)” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=758457#null. Läst 23 januari 2023.
- ^ [a b] de Jong, Y. (2016). ”Lasioglossum fratellum (Pérez, 1903) | svartsmalbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103156/details?lang=sv. Läst 23 januari 2023.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (18 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/lasioglossum+fratellum/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b] ”Furchenbienen: Lasioglossum fratellum” (på tyska). Tier und Natur. http://www.wildbienen.de/eb-lfrat.htm. Läst 17 september 2015.
- ^ [a b c d e f g h] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Svartsmalbi Lasioglossum fratellum”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103156. Läst 23 januari 2023.
- ^ [a b c d e f] G. W. Allen (2006). ”Lasioglossum fratellum (Pérez,1903)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/halictidae/lasioglossum-fratellum. Läst 23 januari 2023.
- ^ [a b] Pauly, A. & Michez, D. 2015 Lasioglossum fratellum . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 23 januari 2023.
- ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”Svartsmalbi – Lasioglossum fratellum”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204371. Läst 23 januari 2023.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Svartsmalbi.
Wikispecies har information om Lasioglossum fratellum.
