Öppna huvudmenyn

Surselva är den nordvästligaste regionen i den schweiziska kantonen Graubünden. Det omfattar floden Vorderrheins dalgång och dess sidodalar. Övre delen av dalgången, inklusive sidodalar, kallas Cadi. Nedre delen kallas Foppa (Gruob) och har tre större sidodalar som brukar räknas som egna landskap: Val Lumnezia, Valsertal och Safiental. Obersaxen, en före detta kommun på Vorderrheindalens sydsluttning mitt emellan Cadi och Foppa, kan av språkliga och kulturella skäl också skiljas ut som ett område för sig.

Surselva (region)
tyskaRegion Surselva
rätoromanskaRegiun Surselva
Distrikt
Ilanz/Glion, huvudort i regionen.
Ilanz/Glion, huvudort i regionen.
Surselva-Blazono.png
Heraldiskt vapen
Land Schweiz Schweiz
Kanton Grisons-coat of arms.svg Graubünden
Huvudort Ilanz/Glion
Yta 1 373,39 km²[1]
Folkmängd 21 279 (2014-12-31[1])
Befolkningstäthet 15 invånare/km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Officiellt språk tyska, rätoromanska
Karte Region Surselva 2016.png
Webbplats: www.regiun-surselva.ch
Trun i regionens övre del.

Det rätoromanska namnet Surselva används alltid när man talar om området som administrativ enhet. Som naturgeografiskt område kallas det i tyskspråkiga sammanhang ofta Bündner Oberland, lokalt ofta bara Oberland.

Innehåll

SpråkRedigera

Det traditionella språket i merparten av distriktet är det surselviska idiomet av rätoromanska, vilket är det språk skoleleverna undervisas i på låg- och mellanstadiet. Safiental, Valsertal och Obersaxen har dock varit tyskspråkiga ända sedan walser bosatte sig där under senmedeltiden och där är också skolorna tyska. I småstaden Ilanz, regioncentrum med medeltida ursprung, har bägge språken alltid talats. Där är skolan av tradition tyskspråkig, men på senare år har där inrättats även tvåspråkiga klasser, i vilka eleverna undervisas på både tyska och rätoromanska enligt språkbadsmetoden.

De tyskspråkiga har ökat både i absoluta tal och procentuellt. I Foppa med staden Ilanz har numera bara drygt hälften av befolkningen rätoromanska som förstaspråk, även om en betydligt större andel kan tala det till vardags. I Cadi och Lumnezia är fortfarande de allra flesta rätoromanskspråkiga. I hela Surselva hade två tredjedelar rätoromanska som huvudspråk vid senaste folkräkningen (2000).

ReligionRedigera

I Safiental och ett stort antal församlingar i Foppa infördes den reformerta läran i kyrkorna från 1525 och åren därefter. I resten av distriktet har katolicismen bibehållits. I Surselva som helhet är katolikerna fem gånger så många som de reformerta.

IndelningRedigera

Distriktet Surselva bildades 2001 genom samanläggning av de tidigare distrikten Glenner och Vorderrhein samt en del av distriktet Heinzenberg (krets Safien). Det hade då 46 kommuner, varav de flesta var mycket små. Ett stort antal sammanläggningar har genomförts sedan dess, och från och med 2016 är antalet kommuner 17,

2016 genomfördes en indelningsreform i kantonen, som innebar att distrikten avskaffades och ersattes av regioner. Kretsarna förlorade sin politiska funktion och kvarstår endast som valkretsar

  Krets Cadi
Vapen Kommun Invånare
(2014-12-31)
Yta
i km²
  Breil/Brigels 1 278 50,83
  Disentis/Mustér 2 058 91,07
  Medel (Lucmagn) 398 136,20
  Sumvitg 1 240 101,84
  Trun 1 205 51,88
  Tujetsch 1 359 133,92
  Krets Foppa/Ilanz
Vapen Kommun Invånare
(2014-12-31)
Yta
i km²
  Falera 593 22,35
  Ilanz/Glion 4 687 133,43
  Laax 1 566 31,68
  Obersaxen Mundaun 1 139 70,36
  Sagogn 673 6,95
  Schluein 563 4,81
  Krets Lumnezia/Lugnez
Vapen Kommun Invånare
(2014-12-31)
Yta
i km²
  Lumnezia 2 078 165,43
  Vals 1 008 175,51
  Krets Rueun
Vapen Kommun Invånare
(2014-12-31)
Yta
i km²
  Andiast 196 13,63
  Waltensburg/Vuorz 343 32,32
  Krets Safien
Vapen Kommun Invånare
(2014-12-31)
Yta
i km²
  Safiental 895 151,42

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Bundesamt für Statistik (BFS) Arkiverad 2 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Historisches Lexikon der Schweiz