Stortingsvalet i Norge 2021 kommer att vara ett rikstäckande allmänt val i Norge som äger rum den 13 september 2021 varvid de 169 platserna i Norges storting för mandatperioden 20212025 kommer att tillsättas.

Stortingsvalet i Norge 2021
Norge
← 2017 13 september 2021 2025 →

Stortingets 169 platser
  Första parti Andra parti Tredje parti
  Jonas Gahr Støre undated.jpg Erna Solberg, Wesenberg, 2011 (1).jpg Sylvi Listhaug - 2014-02-13 at 18-49-18.jpg
Ledare Jonas Gahr Støre Erna Solberg Sylvi Listhaug
Parti Arbeiderpartiet Høyre Fremskrittspartiet
Föregående val 49 mandat, 27,4% 45 mandat, 25,0% 27 mandat, 15,2%

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
  04Hedmark, Trygve Magnus S. Vedum (3290479026).jpg Audun Lysbakken jamstalldhetsminister Norge.jpg Guri Melby, Venstre.jpg
Ledare Trygve Slagsvold Vedum Audun Lysbakken Guri Melby
Parti Senterpartiet Sosialistisk Venstre Venstre
Föregående val 19 mandat, 10,3% 11 mandat, 6,0% 8 mandat, 4,4%

  Sjunde parti Åttonde parti Nionde parti
  Kjell Ingolf Ropstad (cropped).JPG Une Aina Bastholm (2020).jpg Bjørnar Moxnes 2016.jpg
Ledare Kjell Ingolf Ropstad Une Aina Bastholm Bjørnar Moxnes
Parti Kristelig Folkeparti Miljøpartiet De Grønne Rødt
Föregående val 8 mandat, 4,2% 1 mandat, 3,2% 1 mandat, 2,4%

Statsminister före valet

Erna Solberg
Høyre

Statsminister

ej avgjort

Enligt den norska regeringsformen kan extraval mellan de ordinarie valen inte anordnas.

Föregående valRedigera

Föregående stortingsval i Norge anordnades den 11 september 2017. Utgången blev en seger för det borgliga blocket bestående av regeringspartierna konservativa Høyre och det invandringskritiska Fremskrittspartiet samt deras två stödpartier mittenpartierna Venstre och Kristelig Folkeparti.[1] Statsminister är Erna Solberg från Høyre. I en regeringsombildning i januari 2018 gick Venstre med i regeringen.[2] Vid årskiftet 2018/2019 riskerade regeringen att behöva avgå, då Kristelig Folkeparti öppet diskuterade om de skulle fortsätta samarbeta med regeringen eller gå över till oppositionen. Partiledaren Knut Arild Hareide menade att man skulle få igenom mer politik i ett sådant samarbete, och framförande viss kritik mot Fremskrittspartiets retorik. En uppbrytning med regeringen skulle ge oppositionen en majoritet i Stortinget, och öppna vägen för en socialdemokratisk regering. Efter en omröstning inom partiet valde dock en majoritet av partirepresentanterna att fortsätta och fördjupa regeringssamarbetet, genom gå in och få statsråd i Erna Solbergs regering. Därmed fick Norge för första gången sedan 1985 en icke-socialistisk majoritetsregering.[3]

I januari 2020 lämnade Fremskrittspartiet regeringen eftersom man inte kunde enas med de andra regeringspartierna i en konflikt angående om en 29-åring norskpalestinsk kvinna och hennes femåriga barn, som var allvarligt sjukt, skulle få återvända till Norge från Syrien. Fremskrittspartiet höll med om att barnet skulle få hämtas hem, men inte kvinnan - trots detta tog regeringen beslut att hämta hem även kvinnan. Efter interna krav inom partiet, tog partiledaren Siv Jensen partiet ur regeringen. Hon betonade dock att man fortsatt ville se Solberg som statsminister. Regeringen förlorade därmed sin majoritetsstatus.[4]

Den nuvarande norska regeringen består av Høyre, Venstre och Kristelig Folkeparti.[5]

ReferenserRedigera