Öppna huvudmenyn
Vångavapnet

Stora Wånga var förr namnet på en gård i Skånings härad i Västergötland, öster om Kvänum, Vara socken.

Därifrån kom den så kallade Stora Wånga-släkten. Bengt Haraldsson i Stora Vånga (1500-talets början), är stamfader för ätterna Strömfelt, Appelbom, Fägerstierna och Igelström [källa behövs]. Enligt Gabriel Anrep ska denne Bengt Haraldssons äldste kände förfader ha varit en Simon under 1300-talets senare hälft, vilken förde den så kallade Vångasläktens vapen i form av tre rinnande strömmar. Simon hette enligt vissa källor Simon Väpnare, alternativt af Wapen, och var således väpnare, ett slags lågadel. Han verkade i Östergötland, bland annat i Aska härad, nära Vadstena. I andra källor är efternamnet Christoffersson. Han hade två söner, Kettilbjörn och Magnus. Magnus Simonsson förekommer i flera brev i Diplomatarium Suecanum tillsammans med sin hustru Katarina Gillikensdotter. Namnet Vånga fanns också i Östergötland.

Stora Wånga var även tingsplatsens namn och blev sedan namnet på den framväxande bygden, som numera delats in i Norra Vånga, Södra Vånga och Västervånga, med flera.