Ätten Igelström har samma ursprung som ätterna Appelbom, Fägerstierna och Strömfelt och skall härstamma från en borgare Bengt Haraldsson i Nylödöse som enligt obestyrkta 1600-talsuppgifter var bror till biskopen Magnus Haraldsson som 1529 lämnade Sverige på grund av bibehållandet av sin katolska tro. Bengt Haraldsson var far till tullskrivaren i Älvsborg Harald Bengtsson vilken blev far till Anders Appelbom och Bengt Haraldsson (1579-1639/1640) som arrenderade Gäsene härad av kronan 1626-1632 och fick 1615 kronohemmanet Iglabo som livstidsförläning.[1]

Igelström
UrsprungNylödöse, Västergötland
StamfarBengt Haraldsson
Adlad2 juli 1645
Besläktade ätterAppelbom
Fägerstierna
Strömfelt
SverigeRiddarhuset i Riga
Namnvon Igelstrom
Introducerad2 mars 1647
Värdighetätt nr: 320
Tysk-romerska riket Adel i Tyskland
Namnvon Igelstroem
Naturaliserad29 juni 1792
VärdighetRiksgrevelig
Adel i Polen
VärdighetFriherrlig

Bengt Haraldssons son var guvernementskamreraren i Livland Harald Bengtsson (16041678), som adlades den 7 juli 1645 med namnet Igelström och introducerades 2 mars 1647 under nr 320.

Harald Bengtssons sonson kornetten Harald Igelström flydde 1700 till Polen sedan han begått dråp på en slaktardräng i Dorpat. Hans gods i Livland drogs in till kronan men hans barn återfick dem sedan området kommit under ryskt styre.[2]

Ätten upphöjdes 5 mars 1739 i polsk friherrlig värdighet och huvudmannagrenen, den enda i dag kvarlevande, 29 juni 1792 i tysk riksgrevlig värdighet.

Ätten som efter adlandet inte varit representerad i Sverige, var inskriven på riddarhusen i Livland och Estland med namnet von Igelstrom. Den fortlever i dag i Tyskland och skriver sig där von Igelstroem.

Kända personer ur släkten IgelströmRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [1]
  2. ^ Svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna, band IV s. 1.

Externa länkarRedigera