Stockholmssyndromet

psykologiskt tillstånd där personer hållna fångar mot sin vilja utvecklar en relation till förövaren

Stockholmssyndromet eller Norrmalmstorgssyndromet, är ett psykologiskt tillstånd där kidnappningsoffer eller personer hållna fångar mot sin vilja utvecklar en relation till kidnapparen/kidnapparna och tar parti för förövaren mot polisen. Detta kan vara ett uttryck för identifikation med förövaren.

Denna solidaritet kan ibland bli en riktig delaktighet, med fångar som hjälper kidnapparna att uppnå sina mål eller att rymma från polisen. Syndromet har studerats av olika forskare inom viktimologin och man har kommit fram till att det framför allt baserar sig på rädsla för att råka ännu värre ut och en vädjan till den inre godheten hos den som tagit gisslan. [källa behövs] Ju mer energi man investerar i denna typ av förhållande, desto svårare får man att bryta sig loss.

Syndromet är uppkallat efter det kända Norrmalmstorgsdramat efter ett rånförsök mot Kreditbanken på Norrmalmstorg i Stockholm, som ägde rum mellan 23 och 28 augusti 1973. I det fallet fortsatte offren att försvara kidnapparna även efter att deras sex dagars fysiska kvarhållande var över. De visade också ett tystlåtet uppträdande i de efterföljande rättsprocesserna.

Kriminologen och psykiatern Nils Bejerot, som assisterade polisen under rånet, myntade termen Norrmalmstorgssyndromet i en nyhetssändning – utomlands blev det däremot känt som Stockholmssyndromet, då "Norrmalmstorg" var alltför okänt i övriga världen. Stockholmssyndromet var lämpligare med tanke på att staden/ordet Stockholm är relativt välkänd. Denna term har sedan lånats tillbaka till svenskan och blivit i stort sett allenarådande även i Sverige. Begreppet har sedan det myntades använts av många psykologer världen över.

Kritik mot begreppetRedigera

Själva begreppet är mycket ifrågasatt, bland annat har personerna som hölls gisslan just i Norrmalmstorgsdramat i intervjuer sagt att de inte sympatiserade med rånaren.[1] Däremot var de kritiska mot polisens och politikernas agerande och fruktade för att de direkt eller indirekt skulle skadas eller dödas på grund av det

2020 publicerade den australiska journalisten Jess Hill sin avhandling See What You Made Me Do[2], där hon beskrev Stockholms syndromet som "tvivelaktig patologi utan diagnostiska kriterier" och slog fast att den är "full med misogyni och byggd på en lögn". Hon lyfte också att en genomgång av forskningsunderlaget från 2008[3] slog fast att "de flesta [Stockholms syndoms] diagnoserna gjorts av media, inte av psykologer eller psykiatriker". Hills analys avslöjade i synnerhet att de ansvariga myndigheterna - under direkt ledning av Bejerot - gjorde ett så undermåligt arbete med att hantera rånet att polisen utgjorde en större risk för gisslan än gisslantagarna (Kristin Enmark, en av gisslan som under dramat fick ringa till statsminister Olof Palme, sa att Palme berättade för henne att regeringen inte skulle förhanlda med brottslingarna och att han frågade "Skulle det inte vara skönare att dö på din post?"[4]). Hill upptäckte också att Bejerots diagnos av Enmark inte bara gjordes utan att överhuvudtaget ha pratat med henne, den var också ett direkt svar på hennes offentliga kritik av hans insatser under gisslandramat.

KällorRedigera

  1. ^ Israelsson, Karin. ”Första frågan jag fick: ”Är du kär i Clark Olofsson?””. http://norran.se/nyheter/forsta-fragan-jag-fick-ar-du-kar-i-clark-olofsson-455239. Läst 22 november 2017. 
  2. ^ Hill, Jess (2019-06-24) (på engelska). See What You Made Me Do: Power, Control and Domestic Abuse. Black Inc. ISBN 978-1-74382-086-5. https://books.google.ca/books?id=Co6ADwAAQBAJ&pg=PT65&lpg=PT65&dq=%22jess+hill%22+%22made+me+do%22+norrmalmstorg&source=bl&ots=hh9PYWUiIr&sig=ACfU3U3spLRozgw82Z5PTMBISHICIzcTdQ&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjfl_21y6npAhWKdd8KHWfrAMkQ6AEwA3oECAcQAQ#v=onepage&q=%22jess%20hill%22%20%22made%20me%20do%22%20norrmalmstorg&f=false. Läst 25 juli 2020 
  3. ^ ”'Stockholm syndrome': Psychiatric diagnosis or urban myth?”. Acta Psychiatrica Scandinavica. februari 2008. https://www.researchgate.net/publication/5819575_%27Stockholm_syndrome%27_Psychiatric_diagnosis_or_urban_myth. Läst 25 juli 2020. 
  4. ^ Lutteman, Markus (30 augusti 2003). ”Palme beredd offra gisslan i bankdrama”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/palme-beredd-offra-gisslan-i-bankdrama. Läst 25 juli 2020. 

Externa länkarRedigera