Malmgårdar i Stockholm

För andra betydelser, se Malmgård (olika betydelser).

Malmgårdar i Stockholm betecknar en typ av byggnader på Stockholms malmar uppförda under 1600- och 1700-talen. Ofta var de herrgårdsliknande, och i regel använda som sommarboställe eller sin tids "fritidshus" för adels- och borgarklassen. Många malmgårdar var därför i början oisolerade. Framför allt var malmgårdar trädgårdar, där man odlade allt mellan exotiska växter (som på vintern förvarades i orangerier) och medicinalväxter. Trädgårdarna hade ofta ett lusthus som prydnad eller för utomhusfester på sommaren.^[1]

År 1636 utfärdades ett privilegiebrev som gav stadens borgare möjlighet att bygga sig hus och anlägga odlingar på malmarna.^[2] Innehavaren fick inte vara mantalsskriven på sin malmgård, och en del av skörden skulle lämnas till staden ”att då stadzens inkompst förbättras”. Idag finns 38 malmgårdar bevarade, de flesta på Södermalm.

Historia

Malmgårdarna i Stockholm var i allmänhet praktfulla och liknade herrgårdar på landsbygden. Malmgården erbjöd den bekvämlighet och det utrymme, som de mäktiga adelsfamiljerna vant sig vid i sina slott och som endast stod ett fåtal till buds. I äldre handlingar användes benämningen "trädgårdar", från 1600-talets mitt möter namnet "malmgård". Det blev snart en modesak att äga sådana malmgårdar, och de skulle helst uppföras på norra malmen (Norrmalm). Men även på södra malmen (Södermalm) fanns många trädgårdstomter. En bland de första mera storartade anläggningarna där blev det palats med tillhörande trädgård, terrasser och springbrunnar, som Jakob De la Gardies änkegrevinna Ebba Brahe uppförde mot slutet av 1650-talet är Ebba Brahes malmgård. En liten återstod av den Hårlemanska malmgården på Norrmalm finns i Centralbadsparken vid Drottninggatan.^[3]

Stockholms malmgårdar i urval

Bevarade eller delvis bevarade byggnader

Cedersdals malmgård

Hårlemanska malmgården

Triewalds malmgård

Paschs malmgård

Rålambshovs gård

Ett urval av malmgårdar i alfabetisk ordning:

Alstavik, uppförd 1670
Björns trädgård, uppförd 1766
Cedersdals malmgård, uppförd vid 1700-talets början
Louis De Geers palats (även Ebba Brahes malmgård), uppförd i slutet av 1640-talet
Gripenhielmska malmgården, uppförd 1674
Groens malmgård, uppförd omkring 1670
Ekermanska malmgården, uppförd under 1700-talet
Ersta malmgård, uppförd på 1600-talets slut
Hartwigska huset, uppfört 1769
Hedbergs malmgård, uppförd 1711 och 1726
Heleneborg, uppförd vid 1600-talets slut
Hovings malmgård, uppförd 1770
Hårlemanska malmgården, uppförd 1710
Karlshälls gård, uppförd 1837-1838
Kristinebergs slott, uppförd omkring 1750
Kristinehovs malmgård, uppförd på 1790-talet
Molitors malmgård, uppförd i början på 1700-talet
Oxenstiernska malmgården, uppförd i början på 1700-talet
Paschs malmgård, uppförd på 1750-talet
Patons malmgård, uppförd 1774
Paulis malmgård, uppförd på 1680-talet
Piperska muren, uppförd på 1600-talet
Reenstiernas malmgård, uppförd 1670
Reimers malmgård, uppförd 1798
Rålambshovs gård, uppförd 1801
Schefflerska palatset, uppförd omkring år 1700
Schinkels malmgård, uppförd 1738
Stora Blecktornet, uppförd före 1733
Stora Katrineberg, uppförd på 1770-talet
Triewalds malmgård, uppförd omkring 1650
Wirwachs malmgård, uppförd på 1770-talet

Rivna, nerbrunna respektive flyttade byggnader

I alfabetisk ordning:

Blanches malmgård, byggd på 1700-talet och riven 1889.
Daurerska malmgården, byggd på 1680-talet och riven 1901.
Hedvigsbergs malmgård, byggd 1819 och riven 1943.
Hiärneska malmgården, riven på 1880-talet.
Hornsbergs slott även Stora Hornsberg, byggd under 1600-talets andra hälft och riven 1890.
Ingemarshof, nedbrunnen 1906
Jakobsbergs malmgård, ursprungligen vid Hornstull på Södermalm, numera på Skansen^[4]
Loviseberg, riven på 1880-talet
Permanska malmgården, uppförd på 1670-talet och riven 1902.
Smedsuddens malmgård, uppförd 1812, nerbrunnen 1936, återuppbyggd och nerbrunnen igen 1997.
Tottieska malmgården, byggd 1773 och riven 1935. Delvis återuppförd på Skansen.

Se även

Referenser

^ Malmgårdarna i Stockholm, sida 16
^ ”Malmgårdarna i Stockholm”. Natur & Kultur. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820195150/http://www.nok.se/nok/allmanlitteratur/titlar-allmanlitt/m/Malmgardarna-i-Stockholm-ISBN-9789127354272/.
^ Nordisk familjebok, 1904–1926
^ ”Om hus och historia på Skansen!”. Skansen. Arkiverad från originalet den 14 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110314031038/http://www.skansen.se/artikel/jakobsberg. Läst 27 december 2012.

Vidare läsning

Birgit Lindberg (1985). Malmgårdarna i Stockholm (1:a upplagan). Stockholm: LiberFörlag. Libris 7268833. ISBN 91-38-90418-7. https://web.archive.org/web/20100820195150/http://www.nok.se/nok/allmanlitteratur/titlar-allmanlitt/m/Malmgardarna-i-Stockholm-ISBN-9789127354272/
Birgit Lindberg (2002). Malmgårdarna i Stockholm (2. utg.). Stockholm: Natur & Kultur/LT. Libris 8438748. ISBN 91-27-35427-X. https://web.archive.org/web/20100820195150/http://www.nok.se/nok/allmanlitteratur/titlar-allmanlitt/m/Malmgardarna-i-Stockholm-ISBN-9789127354272/

[1] Malmgårdarna i Stockholm, sida 16

[2] ”Malmgårdarna i Stockholm”. Natur & Kultur. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820195150/http://www.nok.se/nok/allmanlitteratur/titlar-allmanlitt/m/Malmgardarna-i-Stockholm-ISBN-9789127354272/.

[3] Nordisk familjebok, 1904–1926

[4] ”Om hus och historia på Skansen!”. Skansen. Arkiverad från originalet den 14 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110314031038/http://www.skansen.se/artikel/jakobsberg. Läst 27 december 2012.

[1]

[2]

[3]

[4]