Öppna huvudmenyn

Malm betecknar i ortnamnssammanhang områden utanför stadskärnan i flera städer i Sverige och i Finland, bland annat i innerstaden i Stockholm och en stadsdel i Helsingfors.

Namnet har sitt ursprung i verbet mala, i betydelsen mald sten, sönderkrossad sten, det vill säga grus, sand och morän, som i Skandinavien skapades i stora mängder vid inlandsisens avsmältning, ofta i form av åsar. Härav kommer också exempelvis ortnamnet Malmslätt i betydelsen ’sandig slätt’ och Malmö, ’sandhögar’.[1][2]

Stockholms malmarRedigera

Skogbevuxna åsar efter inlandsisen karaktäriserade de ursprungligen obebodda sandhöjderna norr och söder om den egentliga Stadsholmen (nuvarande Gamla stan) i Stockholm. De kallades ”norra” och ”södra” malmen och malm fick därigenom bibetydelsen förstad eller yttre stadsdel. I betydelsen yttre stadsdel ingår ordet i de yngre benämningarna Östermalm och Västermalm.[3]

I äldre tider var det vanligt att på ”malmarna” norr och söder om Stockholm ha lanthus, badstugor och trädgårdstäppor. De herrgårdar som växte fram under 1600- och 1700-talen på Stockholms malmar kom att kallas malmgårdar.[3]

Under 1800-talet då inflyttningen till Stockholm var kraftig bebyggdes malmarna och stenstaden tog form.[4]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera