Stockholms bildningscirkel

Stockholms bildningscirkel - Sveriges första bildningscirkel skapades 1845 efter Henry Peter Broughams mönster eller efter tysk förebild av skräddarmästarna Olof Renhult, född 1811 och Sven Trägårdh, samt provinsialläkaren Johan Ellmin.

Inriktning redigera

Dess inriktning har sammanfattas i följande punkter av dåvarande ledaren O.E. Borg:

Den populärt vetenskapliga.
Den musikaliska - "åsyftande känslans lyftning och förädling, ingående växlande och livande emellan de olika föredragen. Sången utföres av Bildnings-Cirkelns ledamöter och undervisning meddelas den såväl i kvartettsång som tonträffning."
Den patriarkaliska. ^{[förtydliga]}
Den ekonomiska.

Blomqvist, Håkan (1989). Den röda tråden: arbetarrörelsens historia : en alternativ översikt (1. uppl.). Stockholm: Röda rummet. Libris 7637783. ISBN 91-7362-141-2
Andersson, Greger (1982). Bildning och nöje: bidrag till studiet av de civila svenska blåsmusikkårerna under 1800-talets senare hälft = Education and entertainment : a study of the civilian Swedish wind bands during the latter part of the 19th century. Studia musicologica Upsaliensia, 0081-6744 ; N.S., 7. Uppsala: Univ. Libris 8358995. ISBN 91-554-1242-4
Ellmin, Johan (1847). Om folkets bildning och Bildningscirkelns i Stockholm första år. Stockholm. Libris 1793327
Möller, Bert (1913). ”Bildningscirklarna på 1840- och 50-talen: några anteckningar”. Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet (Stockholm : Norstedt, 1912-1923) 1913 (2:4),: sid. 101-109. Libris 2338211
Landelius, Carl (1936). 1840-1850-talets bildningscirklar och arbetareföreningar i Sverige. Stockholm. Libris 8198778
Wedholm, L. J. (1867-1869). Handledning i svenska jernbruks-ekonomien. Stockholm. Libris 3159625
Aftonbladet 1868 (15-16 januari)
Göran B. Nilsson : Europe in 1848: Revolution and Reform, s.325-341