Öppna huvudmenyn

Stina Aronson

svensk författare

Ester Kristina "Stina" Aronson, född Andersson 26 december 1892 i Stockholm, död 24 november 1956 i Uppsala,[1] var en svensk författare och folkskollärare.

Stina Aronson
Stina Aronson.jpg
FöddEster Kristina Andersson
26 december 1892
Stockholm
Död24 november 1956 (63 år)
Uppsala
YrkeFolkskollärare, författare
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam1921–52
Framstående verkFeberboken
Hitom himlen
Framstående priserTidningen Vi:s litteraturpris
Svenska Dagbladets litteraturpris
De Nios Stora Pris
Make/makaAnders T. G. Aronson

Aronson räknas till de tidiga svenska modernisterna.[2]

BiografiRedigera

Hon föddes utom äktenskapet som dotter till den då nyprästvigde och ogifte Olof Bergqvist, sedermera biskop i Luleå stift. En månad gammal sattes hon i fosterhem hos en slaktarfamilj där hon vistades ett antal år tills hennes fosterfar begick ett mord och hon återplacerades hos sin biologiska mor.

Aronson publicerade böcker under pseudonymerna Sara Sand och Mimmi Palm, men främst under sitt eget namn. Hennes genombrott kom med romanen Hitom himlen från 1946, om den fiktiva byn Mäntyjärvi i Tornedalen i Norrbotten. Författaren hade själv tillbringat många år i de trakterna, eftersom hon var gift med överläkaren vid Norrbottens tuberkulossjukhus Anders Aronsson. Sara Lidman brukar ange Hitom himlen som en stor inspirationskälla till hennes eget skrivande.[3]

Bland övriga romaner märks Feberboken, en delvis självbiografisk roman om författarens förhållande med författaren Artur Lundkvist, publicerad under pseudonymen Mimmi Palm. Feberboken återutgavs 2005. Tillsammans med diktsamlingen Tolv hav (1930) och dramat Syskonbädd (1931) brukar Feberboken räknas som Aronsons modernistiska produktion. Även dramat Dockdans som skrevs under 1930-talet, men som utgavs först 1949, brukar tillskrivas modernistiska drag.

Stina Aronson var ledamot i Samfundet De Nio från 1949. 2002 instiftades Samfundet De Nio Stina Aronsons pris, i hennes minne.

BibliografiRedigera

  • En bok om goda grannar. Stockholm: Bonnier. 1921. Libris länk 
  • Slumpens myndling : roman. Stockholm: Bonnier. 1922. Libris länk 
  • Jag ger vika : roman. Stockholm: Bonnier. 1923. Libris länk 
  • Två herrar blev nöjda. Stockholm: Bonnier. 1928. Libris länk 
  • Fabeln om Valentin. Stockholm: Bonnier. 1929. Libris länk 
  • Tolv hav. Stockholm: Bonnier. 1930. Libris länk 
  • Feberboken : (stoffet till en roman). Stockholm: Bonnier. 1931. Libris länk 
  • Syskonbädd : novell i tre akter. Stockholm: Bonnier. 1931. Libris länk 
  • Medaljen över Jenny : roman. Stockholm: Natur och Kultur. 1935. Libris länk 
  • Byar under fjäll. Stockholm: Natur och Kultur. 1937. Libris länk 
  • Gossen på tröskeln : roman. Stockholm: Bonnier. 1942. Libris länk 
  • Hitom himlen. Stockholm: Norstedt. 1946. Libris länk 
  • Sång till polstjärnan : noveller. Stockholm: Norstedt. 1948. Libris länk 
  • Kantele : dikter. Stockholm: Norstedt. 1949. Libris länk 
  • Två skådespel : Dockdans och Syskonbädd. Stockholm: Norstedt. 1949. Libris länk 
  • Den fjärde vägen : roman. Stockholm: Norstedt. 1950. Libris länk 
  • Sanningslandet : noveller. Stockholm: Norstedt. 1952. Libris länk 
  • Den röda gåvan och andra noveller / i urval av Margit Abenius och Margit Rasmusson. Stockholm: Norstedt. 1967. Libris länk 

Priser och utmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris länk 
  2. ^ Kuick, Lennart (3 februari 2010). ”Modernisten Stina Aronson i fokus för boksamtal” (på svenska). Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 4 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100204215710/http://www.pastan.nu/merpastan/modernisten-stina-aronson-i-fokus-for-boksamtal-1.1038852. Läst 31 december 2010. 
  3. ^ Larsson, Tomas (21 november 2009). ”Kihlgård briljant om Stina Aronson” (på svenska). Östersundsposten. http://op.se/kulturnoje/recensioner/1.1543001-kihlgard-briljant-om-stina-aronson. Läst 31 december 2010. 

Vidare läsningRedigera

  • Adolfsson, Eva (1995). ”Ödelandet, kvinnan och skriften: Stina Aronson och författarauktoriteten”. Feministisk bruksanvisning / redigerad av Claudia Lindén och Ulrika Milles (Stockholm : Norstedt, 1995): sid. 117-142.  Libris 1989296
  • Adolfsson, Eva (1991). ”Ödelandets skrift: Stina Aronson”. I gränsland (Stockholm, 1991): sid. 300-314.  Libris 9223541
  • Brattström, Inger (1978). ”Höstsommar”. Författarnas litteraturhistoria 3 (Stockholm, 1978): sid. 312-320.  Libris 9233395
  • Broomans, Petra (2001). Detta är jag: Stina Aronsons litteraturhistoriska öde. Stockholm: Carlsson. Libris länk. ISBN 91-7203-364-9 
  • Broomans, Petra (1999). "Jag vill vara mig själv": Stina Aronson (1892-1956), ett litteraturhistoriskt öde : kvinnliga författare i svensk litteraturhistorieskrivning - en metalitteraturhistorisk studie. Groningen. Libris länk. ISBN 90-367-1099-5 
  • Broomans, Petra (1998). ”En litterär delinkvent: Stina Aronson och litteraturhistorikerna”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) 27(1998):3/4,: sid. 20-29. 1104-0556. ISSN 1104-0556.  Libris 9283575
  • Broomans, Petra (1995). ”"De modernistiska kryddorna i soppan": recensenter om Stina Aronsons språk : en innehållsanalys”. Språk och fiktion / red.: Moira Linnarud ... (Karlstad : Högsk., 1995): sid. 167-184.  Libris 2324047
  • Domellöf, Gunilla (2001). Mätt med främmande mått: idéanalys av kvinnliga författares samtidsmottagande och romaner 1930-1935. Hedemora: Gidlund. Libris länk. ISBN 91-7844-329-6 
  • Domellöf, Gunilla (1981). ”Språket som handling”. Kvinnolitteraturforskning 3 (Uppsala, 1981): sid. 85-91, 113-122.  Libris 9229644
  • Graeske, Caroline (2003). Bortom ödelandet: en studie i Stina Aronsons författarskap. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris länk. ISBN 91-7139-612-8 
  • Graeske, Caroline (2001). ”I dialog med världen: en läsning av Stina Aronsons roman Hitom himlen (1946)”. "Rötter och rutter" / redaktör: Anders Öhman (2001): sid. 17-29.  Libris 8396928
  • Hörnström, Marianne (1994). ”De fattigas rikedomar: drag i Stina Aronsons författarskap tecknade utifrån Sång till polstjärnan”. Flyktlinjer / utgivare: Ulf I. Eriksson (Stockholm : B. Östlings bokförl. Symposion, 1994): sid. 90-109.  Libris 2176413
  • Hörnström, Marianne (1994). ”"Här finns ingen kvinna": om hotet att talas ihjäl - Stina Aronson, Luce Irigaray, Jacques Lacan”. Flyktlinjer / utgivare: Ulf I. Eriksson (Stockholm : B. Östlings bokförl. Symposion, 1994): sid. 113-141.  Libris 2176436
  • Leif-Lundgren, Åke (1993). ”Stina Aronson”. Tiden snöar från trädet / i presentation och urval av Åke Leif-Lundgren och Bert Linné (Luleå : Kantele, 1993): sid. 67-77.  Libris 2113563
  • Litterär kalender. 2009, Stina. Stockholm: Norstedts. 2009. Libris länk. ISBN 91-1-302311-X 
  • Modernismens kjønn. Pax-bøkene, 99-0099422-1. Oslo: Pax. 1996. Libris länk. ISBN 82-530-1811-8 
  • Nilsson Skåve, Åsa (2001). ”Livssyn och kristen klangbotten i Stina Aronsons Hitom himlen”. Vem skall jag fråga? / redaktion: Lars Elleström ... (Växjö : Växjö Univ. Press, 2001): sid. 82-92.  Libris 3390587
  • Nilsson Skåve, Åsa (2007). Den befriade sången: Stina Aronsons berättarkonst. Acta Wexionensia. Humaniora, 1404-4307 ; 108. Växjö: Växjö University Press. Libris länk. ISBN 978-91-7636-536-6. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1085 
  • Rasmusson, Margit (1968). Lång väg hem: en bok om Stina Aronson. Stockholm: Norstedt. Libris länk 
  • Röster om Stina Aronson. Uppsala: Centrum för kvinnoforskning, Univ. 1996. Libris länk 
  • Witt-Brattström, Ebba (1987). ”Gräva sig ut med bordskniv: modernisternas skrivande kvinnor”. BLM : Bonniers litterära magasin 56(1987):6,: sid. 378-385. 0005-3198. ISSN 0005-3198.  Libris 9249954

Externa länkarRedigera