Steatomys parvus[2][3] är en däggdjursart som beskrevs av Samuel N. Rhoads 1896. Steatomys parvus ingår i släktet fettmöss och familjen Nesomyidae.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Steatomys parvus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljNesomyidae
UnderfamiljTrädmöss
Dendromurinae
SläkteFettmöss
Steatomys
ArtSteatomys parvus
Vetenskapligt namn
§ Steatomys parvus
AuktorRhoads, 1896
Hitta fler artiklar om djur med

Arten förekommer med tre från varandra skilda populationer i Afrika. En i Kenya, Uganda och Tanzania, den andra i sydvästra Angola och den tredje i Zambia, norra Botswana och östra Namibia. Gnagaren lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1000 meter över havet. Habitatet utgörs av torra savanner och andra gräsmarker samt jordbruksmark.[1]

Steatomys parvus når en kroppslängd (huvud och bål) av 6,4 till 8,6 cm, en svanslängd av 3,6 till 5,0 cm och en vikt av 11,1 till 15 g. Den har 1,4 till 1,7 cm långa bakfötter och 1,2 till 1,4 cm stora öron. På ovansidan förekommer rödgrå päls och undersidan är täckt av ljusgrå till vit päls. Några exemplar från Namibia och Botswana hade en fläck bredvid varje öra med avvikande färg. Djurets svans är vit.[6]

Liksom andra släktmedlemmar är arten nattaktiv och den går främst på marken. Individer hittades ensam och i par. Födan utgörs av gräsfrön och andra växtdelar. Hos honor förekommer fyra spenar på bröstet och fyra spenar vid ljumsken. En dräktig hona dokumenterades i november (sommar på södra jordklotet).[6]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] 2008 Steatomys parvus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Steatomys parvus
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/steatomys+parvus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b] Skinner & Chimimba (2005). Steatomys parvus. The Mammals of the Southern African Sub-region. Cambridge University Press. sid. 205-206