Stöldkonst, även NS-stöldkonst eller nazistulen konst, (tyska Raubkunst eller NS-Raubkunst) är konstverk och kulturskatter, som stals eller beslagtogs i nationalsocialismens Tyskland och dess ockuperade områden. Ordet särskiljer detta brott från konststöld (Kunstraub).

Carl Spitzweg: Justitia
Målningen kommer från Leo Bendels forna samling och är ett exempel på stöldkonst. Den såldes 1937 för att finansiera en emigration. Fram till 2006 fanns den i Villa Hammerschmidt, Bonn. Därefter restituerades den.

Stöldkonstens offer var främst de under denna tid förföljda judarna. Efter andra världskriget har man arbetat med att återlämna föremålen till deras tidigare ägare, men många fall är ännu ouppklarade.

Ett sentida svenskt exempel är konstverket Blumengarten av Emil Nolde. Via Schweiz såldes detta till Moderna Museet 1967 och återlämnades till sin rättmätige ägare, familjen Deutsch, år 2009.[1]

KällorRedigera

  • Hannes Hartung: Kunstraub in Krieg und Verfolgung. Die Restitution der Beute- und Raubkunst im Kollisions- und Völkerrecht. (Züricde Gruyter, Berlin 2005) ISBN 3-89949-210-2 (Doktorsavhandling, 2004).

NoterRedigera