Öppna huvudmenyn

Spittal an der Drau är en stadskommun i det österrikiska förbundslandet Kärnten. Staden är belägen i mellersta Kärnten vid floden Drau. Spittal an der Drau är huvudort i distriktet med samma namn. Till kommunen hör även 27 tätorter och byar.

Spittal an der Drau
Stadskommun
Spittal an der Drau
Spittal an der Drau
Wappen at spittal-an-der-drau.png
Vapen
Land Österrike Österrike
Förbundsland Kärnten
Distrikt Spittal an der Drau
Höjdläge 560 m ö.h.
Koordinater 46°47′54″N 13°29′47″Ö / 46.79833°N 13.49639°Ö / 46.79833; 13.49639
Area 48,57 km²
Folkmängd 15 413 (2018-01-01)[1]
Befolkningstäthet 317 invånare/km²
Borgmästare Gerhard Pirih (SPÖ)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 9701, 9702, 9800
Riktnummer 04762, 04767
Kommunkod 2 06 35
GeoNames 2764786
Stadens läge i Österrike
Red pog.svg
Stadens läge i Österrike
Kommunens läge i distriktet Spittal an der Drau
Kommunens läge i distriktet Spittal an der Drau
Webbplats: www.spittal-drau.at
Slottet Rothenturm.

Innehåll

HistoriaRedigera

1191 grundade greve Otto II av Ortenburg och hans bror ärkediakon Hermann I av Ortenburg ett hospital nära dagens stadskyrka. Hospitalet skulle ta hand om pilgrimer på väg söderut. Ett samhälle utvecklades som fick sitt namn efter hospitalet.

1242 upphöjdes Spittal till köping. Det för trafiken fördelaktiga läget vid mynningen av floderna Möll och Lieser i Drau, rätten att uppbära vägtullar och flottningsrättigheterna på Drau ledde till ett ekonomiskt uppsving för orten. 1324 omnämns köpingen som säte för en lagman. 1403 fick Spittal rättigheter att hålla marknad fyra gånger om året och att ha en veckomarknad. 1408 fick köpingen ensamrätten för flottningen på floden Drau och för järntransporten från Gmünd. Redan 1335 hade Habsburgarna fått hertigdömet Kärnten och 1418 fick de också grevskapet Ortenburg med Spittal.

År 1478 skövlades orten av osmanska trupper, och under de följande årtionden ledde fejder, bonderesningar och kriget med Ungerns kung Matthias Corvinus till nedgång. 1522 slutligen brann orten ner.

1524 fick ärkehertig Ferdinand av Österrikes hovkansler Gabriel av Salamanca grevskapet Ortenburg i förläning. Han inledde byggandet av slottet Porcia i renässansstil som har sitt namn efter ätten Porcia som övertog egendomen 1662.

På 1700-talet upplevde Spittal sin andra blomstringstid till följd av järnindustrins utveckling. Denna tid slutade 1797 när Spittal brann ner under koalitionskrigen. Även 1809 kom det till strider mellan österrikiska och franska trupper nära Spittal. I freden i Schönbrunn 1809 tillföll övre Kärnten och Östtyrolen Frankrike, och Spittal ingick i den franska provinsen Illyrien. Efter Napoleon I:s fall kom övre Kärnten tillbaka till Österrike.

Under motståndet mot den jugoslaviska ockupationen av södra Kärnten efter första världskriget 1919 var Spittal säte för delstatens regering. Till åminnelse av det upphöjdes Spittal till stad år 1930.

Stadsbild och sevärdheterRedigera

  • Husen runt torget är i sin kärna från 1500-talet.
  • Slottet Porcia inrymmer bl.a. ett museum för folkkultur. På sommaren spelas det teater i innergården.
  • Stadspalatset Khevenhüller är idag Spittals rådhus
  • Slottet Rothenturm

NäringslivRedigera

Spittal an der Drau är service- och turistort.

KommunikationerRedigera

Spittal an der Drau ligger vid Drautalbanan (Maribor/Slovenien – Kärnten – San Candido/Italien). Där ansluter Tauernbanan från Schwarzach-Sankt Veit).

Vid Spittal an der Drau möts motorvägen A 10 och vägarna B100 (VillachLienzItalien) och B99 (Spittal – Bischofshofen).

Kända personer födda i Spittal an der DrauRedigera

VänorterRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera