Sothonungsfågel

fågelart på Nya Guinea

Sothonungsfågel[2] (Melionyx fuscus) är en fågel i familjen honungsfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Sothonungsfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljHonungsfåglar
Meliphagidae
SläkteMelionyx
ArtSothonungsfågel
M. fuscus
Vetenskapligt namn
§ Melionyx fuscus
Auktor(De Vis, 1897)
Synonymer
  • Sotmelidectes
  • Melidectes fuscus

Utbredning och systematik redigera

Sothonungsfågel förekommer på Nya Guinea. Den behandlas antingen som monotypisk[3] eller delas in i två underarter med följande utbredning:[4]

  • M. f. occidentalis – subalpina skogar i de centrala bergskedjorna på Nya Guinea
  • M. f. fuscus – bergstrakter på centrala och sydöstra Nya Guinea

Släktestillhörighet redigera

Arten placeras traditionellt i släktet Melidectes, men har tillsammans med nära släktingarna långskäggig honungsfågel och kortskäggig honungsfågel lyfts ut till det egna släktet Melionyx efter genetiska studier.[5]

Referenser redigera

  1. ^ Birdlife International 2011 Melidectes fuscus (på engelska). Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 1 februari 2012.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.1.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  5. ^ Andersen MJ, JM McCullough, NR Friedman, AT Peterson, RG Moyle, L Joseph & AS Nyári. 2019. Ultraconserved elements resolve genus-level relationships in a major Australasian bird radiation (Aves: Meliphagidae). Emu – Austral Ornithology 119(3): 218–232.

Externa länkar redigera