Nässelsnärja (Cuscuta europaea L.) är en art i familjen vindeväxter.

Nässelsnärja
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPotatisordningen
Solanales
FamiljVindeväxter
Convolvulaceae
SläkteSnärjor
Cuscuta
ArtNässelsnärja
C. europaea
Vetenskapligt namn
§ Cuscuta europaea L.

Beskrivning redigera

Nässelsnärjan saknar klorofyll och kan därför inte utnyttja fotosyntesen. I stället livnär den sig som parasit klättrande på det som händelsevis finns på växtplatsen. Den kan nå upp till en höjd av drygt en meter, men det händer, att den drar ner värdväxten mot marken.

Blomningstid juli - augusti.

Fröna gror i jorden, men har inga rötter där. Skottet ligger bara, reser sig ibland, svänger ett klänge och väntar på att någon värdväxt ska dyka upp inom räckhåll, då den genast börjar klänga sig uppåt med hjälp av sugvårtor. Detta sökande kan pågå i flera veckor. Väl uppe på värdväxten borrar den in fina trådar i denna, och snyltar näring från värden, som ofta är en brännässla, lin eller humle; därav några av bygdemålnamnen.

Habitat redigera

Stora delar av Europa (saknas dock söder om Pyreneerna) och tempererade dalar av Asien.

Sparsamt i södra och mellersta Sverige.

I Norge omkring 300 m ö h.

Utbredningskartor redigera

  • Norden
    • Vanlig nässelsnärja, ssp. europaea [3]
    • Strandsnärja, ssp. halophyta (Fr.HARTM. [4] Känd endast i dessa områden.

Biotop redigera

Kulturmark, skogsbryn, åkerkanter och i strandkanter. Kvävegynnad, och förekommer därför mest i kväverika jordar.

Bygdemål redigera

Namn Trakt  Referens  Kommentar

Hummelbinda Dalarna (Falun) [1] Hummel är en förvrängning av humle
Hörsilke Södermanland Hör är ett dialektalt namn på lin
Nässelsilke Södermanland Värdväxt är ofta brännässla
Skorr Skåne
Snarreva Norrland
Tobändel Norrland
Täbengräs Ångermanland

Linbinda Småland (Västbo)[2] Ogräs i linåkrar

Bilder redigera

Källor redigera

  1. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 742 [1], Gleerups, Lund 1862 ... 1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  2. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 404 [2], Gleerups, Lund 1862 ... 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkar redigera