Smalnäbbad grönfink[2] (Chloris aurelioi) är en förhistorisk utdöd tätting i familjen finkar som tidigare förekom i Kanarieöarna.

Smalnäbbad grönfink
Förhistorisk
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteChloris
ArtSmalnäbbad grönfink
C. aurelioi
Vetenskapligt namn
§ † Chloris aurelioi
AuktorRando et al., 2010[1]
Synonymer
Carduelis aurelioi

Upptäckt och tidigare förekomst redigera

Fågeln beskrevs så sent som 2010 utifrån subfossila lämningar funna på Teneriffa i Kanarieöarna, daterade till cirka 13.300 år sedan på gränsen mellan pleistocen och holocen. Där levde den sympatriskt med bofink och teneriffablåfink i åtminstone över en miljon år.

Utseende och levnadssätt redigera

Jämfört med nära släktingen grönfinken (C. chloris) hade den smalnäbbade grönfinken just en längre och mer konformad näbb, dock kortare och mindre kraftig än den hos den likaledes utdöda lapalmagrönfinken (C. triasi). Vingarnas storlek tyder på att den hade begränsad flygförmåga. Tarserna var av ungefär samma storlek som hos lapalmagrönfinken, och den utdöda kanariesparven (Emberiza alcoveri), men även den nu levande teneriffablåfinken. Troligen tillbringade den liksom dessa mycket tid på marken i lagerskogarna. Möjligen erbjöd denna miljö skydd från predatorer som sparvhöken vars fossil även hittats på samma plats som den smalnäbbade grönfinken.

 
Den smalnäbbade grönfinkens förmodade utseende.

Utdöende redigera

Varför den dog ut är oklart, men människans ankomst till ön med medföljande främmande djurarter torde ha haft en mycket stor påverkan på en marklevande dåligt flygande fink.

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den spanska zoologen Aurelio Martín.[3]

Referenser redigera

Artikeln bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Slender-billed greenfinch, läst 2016-06-03

Noter redigera

  1. ^ Rando, J. C.; Alcover, J. A.; Illera, J. C. (2010). ”Disentangling Ancient Interactions: A New Extinct Passerine Provides Insights on Character Displacement among Extinct and Extant Island Finches”. PLoS ONE 5 (9): sid. e12956. doi:10.1371/journal.pone.0012956. PMID 20886036. 
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Övriga källor redigera

  • Hume, J. P.; Walters, M. (2012). Extinct Birds. London: A & C Black. sid. 116–117. ISBN 1-4081-5725-X 

Externa länkar redigera