Slavhandeln i Khazarriket

slavhandel i Khazarriket

Slavhandeln i Khazarriket syftar på den slavhandel som ägde rum i Khazarriket i Centralasien (i nuvarande Kazakstan). Khazarriket utgjorde mellanleden mellan Europa och Mellanöstern, en väg som gick via Centralasien, under 700- och 800-talen, och ersattes under 900-talet av Volgabulgariska riket och Samaniderna.

Volok by Roerich
S. V. Ivanov. Trade negotiations in the country of Eastern Slavs. Pictures of Russian history. (1909)
Rus Caspian
Khazar 1

Historik redigera

Khazarriket spelade länge en nyckelroll som mellanled i handeln mellan östra Europa och Baltikum och den muslimska världen (Abbasidkalifatet), som pågick via Ryssland 775-1025; riket hade varit i krig med Umayyadkalifatet men slöt fred med Abbasiderna och fick därefter en viktig nyckelroll mellan 775 och 900, där en viktig del av handeln var slavhandel.[1]

Slavhandeln redigera

Khazarriket spelade en nyckelroll i vikingarnas slavhandel i Ryssland under 800-talet; kazarerna köpte slavar av vikingarna, som sedan exporterades vidare till Mellanöstern över Iran.[2] Khazarerna köpte även slavar av de ungerska magyarerna, som oftast uppgavs vara krigsfångar.[3] Det fanns en stor marknad för slavar för användning som husslavar, jordbruksarbetare, slavsoldater och andra roller.[4]

Utöver inköp av slavar tillfångatog khazarerna även slavar själva genom slavräder, en verksamhet som uppgavs vara mycket vanlig för folken i Centralasien; khazarerna gjorde regelbudna slavräder mot framför allt petjeneger, ghuzz och burtafolken.[5]

Slavmarknad redigera

De allra flesta slavar tycks ha exporterats, men det fanns även en inhemsk marknad i Khazarriket. De slavar som hölls kvar i Khazarriket uppgavs offentligt alla vara hedningar, eftersom Khazarerna inte godtog slaveri av kristna, judar eller muslimer.[6]

Fram till cirka 900 gick slavleden från Europa och Centralasien till Mellanöstern via Khazarriket. Handelsrutten gick från Khazarriket till Svarta havet via Kerch, och från huvudstaden Itil över Kaspiska havet till Centralasien. [7]

Avslut redigera

Efter 900 minskade slavhandeln och handeln kraftigt och förekomsten av dirham från Khazarerna i Europa minskade; under 900-talet gick handelsleden mellan Europa och Centralasien oftare via Volgabulgariska riket och Khwarizm istället, och Slavhandeln i Khazarriket ersattes av Slavhandeln i Volgabulgariska riket. Samaniderna blev efter detta den främsta källan till arabiskt silver i Europa, medan slavarna fördes med karavan runt Khazarriket och vidare till Centralasien och Mellanöstern.[8] Denna handel hade tidigare skett över Khazarriket och Kahzarriket gjorde därför Volgabulgarien till tributstat.[9]

Se även redigera

Referenser redigera

  • [1] The World of the Khazars: New Perspectives. Selected Papers from the Jerusalem 1999 International Khazar Colloquium. (2007). Nederländerna: Brill.
  • [2] Muslims on the Volga in the Viking Age: In the Footsteps of Ibn Fadlan. (2023). Storbritannien: Bloomsbury Publishing.

Noter redigera

  1. ^ The World of the Khazars: New Perspectives. Selected Papers from the Jerusalem 1999 International Khazar Colloquium. (2007). Nederländerna: Brill. p. 234
  2. ^ The World of the Khazars: New Perspectives. Selected Papers from the Jerusalem 1999 International Khazar Colloquium. (2007). Nederländerna: Brill. p. 232
  3. ^ The World of the Khazars: New Perspectives. Selected Papers from the Jerusalem 1999 International Khazar Colloquium. (2007). Nederländerna: Brill. p. 232
  4. ^ The World of the Khazars: New Perspectives. Selected Papers from the Jerusalem 1999 International Khazar Colloquium. (2007). Nederländerna: Brill. p. 232
  5. ^ The World of the Khazars: New Perspectives. Selected Papers from the Jerusalem 1999 International Khazar Colloquium. (2007). Nederländerna: Brill. p. 232
  6. ^ The World of the Khazars: New Perspectives. Selected Papers from the Jerusalem 1999 International Khazar Colloquium. (2007). Nederländerna: Brill. p. 232
  7. ^ The World of the Khazars: New Perspectives. Selected Papers from the Jerusalem 1999 International Khazar Colloquium. (2007). Nederländerna: Brill. p. 233
  8. ^ The New Cambridge Medieval History: Volume 3, C.900-c.1024. (1995). Storbritannien: Cambridge University Press. s. 504
  9. ^ The New Cambridge Medieval History: Volume 3, C.900-c.1024. (1995). Storbritannien: Cambridge University Press. s. 504