Ej att förväxla med Belägringen av Wien.

Slaget vid Wien (eller slaget vid Kahlenberg) var det slag som följde på belägringen av staden Wien som genomfördes av det Osmanska riket mellan maj och september 1683.

Slaget vid Wien
Del av Stora turkiska kriget

Slaget vid Wien den 12 september 1683.
Ägde rum 12 september 1683
Plats Wien, Österrike
Resultat Seger för den heliga ligan
Stridande
Polsk-litauiska samväldet
Habsburgska monarkin Habsburgska monarkin
Bayern Bayern
Kurfurstendömet Sachsen Sachsen
Franken
Schwaben
Storhertigdömet Toscana
Sverige Sverige (1500 stödsoldater)[1]
Osmanska riket Osmanska riket
Osmanska förläningar:
Krimkhanatet
Furstendömet Moldavien
Valakiet Furstendömet Valakiet
Furstendömet Transsylvanien
Befälhavare och ledare
Johan III Sobieski
Tysk-romerska riket Ernst Rüdiger von Starhemberg
Osmanska riket Kara Mustafa
Styrka
84 400 150 000
Förluster
Bland övriga förluster: Okänt

I syfte att slutgiltigt besegra den österrikiske kejsaren utrustade den osmanske sultanen Mehmet IV i början av 1680-talet en armé på runt 200 000 man (förutom turkiska styrkor även kontingenter från vasallerna Bosnien, Ungern, Serbien, Albanien, Grekland och Krim). Sultanen satsade allt på ett kort och beslöt att försöka ta Wien. Krig förklarades i augusti 1682, och i början av april året därpå marscherade en här på 150 000 man under den osmanske storvesiren Kara Mustafa nordvästerut mot Wien.

Den flera månader långa belägringen inleddes på försommaren 1683. Wien sände ut desperata böner om hjälp och höll ut tillräckligt länge för att en polsk-tysk armé om 70 000 man under den polske kungen Johan III Sobieskis ledning kunde sättas upp och komma Österrike till undsättning. Den 10–11 september 1683 arrangerade Sobieski forcerat och mödosamt undsättningshären till strid över de kringliggande skogklädda bergen. Den 12 september stod den allierade undsättningskåren färdig till strid på fälten mellan Kahlenberg och det belägrade Wien. Efter en hel dags infanteri- och artilleristrider satte Sobieski in den ditintills största kavallerichocken i Europas historia; 20 000 ryttare anförda av en spjutspets på 3 000 polska bevingade husarer med sina långa och ihåliga lansar klöv och skingrade den osmanska hären som hävde belägringen och flydde i panik.

Johan III Sobieski i slaget vid Wien

I det fortsatta kriget förlorade osmanerna allt mer mark. Kara Mustafa avrättades i december samma år på order av sultanen. I freden i Karlowitz 1699 fick sultanen överlämna Ungern, Transsylvanien och Slavonien till Österrike.

Den kristna undsättningsarmén

redigera
    Truppen Fotfolk Rytteri Kanoner Styrka
  Polsk-litauiska samväldet 10.000 14.000 028 24.000
  Habsburgska monarkin 08.100 12.900 070 21.000
  Kurfurstendömet Bayern 07.500 03.000 026 10.500
  Schwabiska kretsen 07.000 02.500 012 09.500
  Kurfurstendömet Sachsen 07.000 02.000 016 09.000
  Totalt 39.600 34.400 152 74.000

Referenser

redigera
  1. ^ https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:693472/FULLTEXT01.pdf
  2. ^ comments on XVII century epistolography by Antoni Zygmunt Helcel, 1860, Kraków

Externa länkar

redigera