Öppna huvudmenyn

Skyll inte på mig! är en svensk komediserieSveriges Television från 1978. Serien regisserades av Bo Hermansson och skrevs av Ray Galton och Alan Simpson. Manusen var, liksom de till Fleksnes fataliteter, baserade på avsnitt av den engelska serien Hancock's Half Hour. Magnus Härenstam och Brasse Brännström har huvudrollerna. Musiken komponerades av Sture Olsson och för scenografin ansvarade Hans Westman. Avsnitten sändes den 12/2, 19/2, 26/2, 4/3 och 12/3 1978.

Skyll inte på mig!
GenreKomedi
RegissörBo Hermansson
ManusRay Galton och Alan Simpson
MedverkandeMagnus Härenstam och Brasse Brännström
MusikSture Olsson
Antal avsnitt5
Antal säsonger1
LandSverige
SpråkSvenska
Sändning
OriginalkanalSVT2
Originalvisning1978
Externa länkar
IMDb  SVT Öppet arkiv

HandlingRedigera

Härenstam och Brännström spelar två ungkarlar som delar lägenhet. De är alltid panka och det enda de vill göra är att festa och ragga brudar. Men när de är i farten är det alltid något som går på tok. Härenstam är den bestämmande och dominanta medan Brännström är den som får göra allt jobb.

Om serienRedigera

Serien spelades in år 1977 och sändes året därpå. Det gjordes endast fem stycken halvtimmeslånga avsnitt och serien verkar ha hamnat lite i skymundan.

AvsnittRedigera

1. "Lördagskvällen" (originalets titel "The Big Night")

Magnus och Brasse laddar upp inför lördagskvällens dubbeldejt, men naturligtvis går det inte som de tänkt sig. Magnus upptäcker att man inte har någon ren skjorta. Det är bara början till en kväll fylld av katastrofer och elände.

Medverkande:

2. "Borta bra men hemma bäst" (originalets titel "The Economy Drive")

Magnus och Brasse kommer hem igen efter en lång semester, men då de är oense om vad som kan lämnas påslaget och inte när man reser bort bestämmer Magnus att det nu är dags för ett nytt liv där "sparsamhet och återhållsamhet skall bli mottot".

Medverkande:

3. "Nya grannar" (originalets titel "The Girl Next Door")

Ett äldre par flyttar in i grannlägenheten, till Magnus stora förtret som hade sett fram emot en lugn tillvaro efter att de tidigare väsnande grannarna hade flyttat ut. Det hela ändras då det visar sig att de nya grannarna har två attraktiva döttrar, Karin och Gunilla. De flörtar vilt med flickorna tills de upptäcker att de redan är förlovade på annat håll. Men så uppenbarar sig en ny grannflicka iklädd randig tröja...

Medverkande:

4. "Till havs" (originalets titel "The Cruise")

Vännerna är på medelhavskryssning, och medan Brasse lever livet sitter en tjurig Magnus och läser bland annat om Titanics undergång. Till slut tror han att fartyget har kört på ett isberg och är på väg att gå under.

Medverkande:

5. "Mästerfotografen" (originalets titel "The Photographer")

Magnus är en glad hobbyfotograf tillsammans med sin trogna kamera av den fiktiva tillverkaren "Padget and Andersen", vars produktion upphörde 1902. Brasse får honom dock att uppdatera sin fotoutrustning något och föreslår att köpa en modern kamera istället. Han anar inte vilka livsfarliga konsekvenser detta kan få. De går på restaurang och råkar fotografera ett sällskap i en komprometterande situation och tumult uppstår.

Medverkande:

Den 24 november 2010 släpptes serien på DVD och sommaren 2011 repriserades den på SVT 1. Det sista avsnittet utgick då på sin ordinarie visningstid, eftersom det skulle ha visats 22 juli, men denna kväll upptogs av terrorattentaten i Norge. Detta avsnitt visades istället på sina planerade repristider och på SVT Play.

PressreaktionRedigera

Serien fick företrädesvis negativa recensioner där man i allmänhet klagade på textmaterialet som inte ansågs matcha Magnus och Brasses komiska begåvning. Symptomatisk för denna kritik var Macke Nilsson i Aftonbladet 28/2 som undrade hur de lurats in i denna smörja och nu riskerade sitt goda anseende genom dessa enfaldiga sketcher. De behöver inte hålla på med sådant utan kan spexa på egna villkor. De har ju redan etablerat sig som komikerpar och i viss mån blivit arvtagare till Hasse & Tage men de har aldrig behövt kladda ner sig med sådan smörja och därför är de fortfarande framgångsrika. Visst kan man importera manus som en injektion i svensk TV-underhållning men detta tillförde ingenting och man hade inte ens försökt försvenska materialet utan bara presenterat en råöversättning med skratt och allt. Bo Hermansson hade "regisserat", i vart fall stått för det, men i verkligheten hade han köpt sina idéer från engelsk och amerikansk TV och hans bragd var att han fått med Magnus & Brasse. Sigge Ågren i Expressen 13.2 instämde i detta. De två har blivit geniförklarade men vad hjälpte det när de fått ett så fyrkantigt manus i total brist på nya idéer. Britt-Marie Svedberg i Dagens Nyheter 27/2 konstaterade att deras vanliga underfundiga samspel förbytts i poänger som svävade i luften avsedda för inbördes gapflabb. De fanns, men bandade från en osynlig publik och charmen var borta. Det var synd på så talangfulla gossar. När samma skribent återkom den 15/3 efter seriens slut ställde hons sig åter frågan varför de två lånat sig till så enkel situationskomik som låg så långt under deras normala standard. Hade de själva fått göra manuskriptet hade de inte kunnat undvika att göra något kvickare än detta. Men förklaringen var förmodligen snålhet från TV:s sida att det blev som det blev. Detta hade man förmodligen fått billigt och det hade regisserats av den tydligen lika hantverkskunnige som fördomsfrie Bo Hermansson. Serien hade varit en rovdrift på artister men helt utan skuld var de inte. De hade kunnat tacka nej. När Bengt Grafström slutsummerade serien i Expressen 15/3 framförde han liknande synpunkter. De två har höjt svenska folkets fordringar på underhållning och man förmodade att de skämts för sina repliker. De hade också trots de omarbetningar som skett inte haft all den frihet som deras skaparglädje krävt.

Externa länkarRedigera