Skarabé
Skarabén (från latinets scarabaeus) var populär som amulett och sigill i forntidens Egypten. Skarabén formgavs efter en skalbagge, bladhorningen pillerbaggen eller dyngbaggen. Denna skalbagge förknippades i egyptisk mytologi med den tidiga morgonsolens gud Khepri, då skalbaggens rullande med dyngkulor ansågs likna hur solen rullades över himlavalvet.[1]
Khepris (en av solguden Ras uppenbarelseformer) namn skrevs med skarabéns hieroglyf[1]
Då skarabéns hieroglyf refererar till existens, manifestation, utveckling, tillväxt och effektivitet, blev skalbaggens form en favorit som amulett under alla perioder av egyptisk historia. De första man har hittat kommer från cirka 2575–2130 f. Kr, men de verkar inte ha blivit vanliga förrän cirka 1938–1630 f. Kr.[1]
I modern tid redigera
Skarabéer är fortfarande populära som smycken och amuletter.
Inom New Age tillskrivs skarabén positiva effekter.
Skarabé är även namnet på en klassisk designlampa. Formgiven 1983 av Stig Ahlström och Clas Kock för Ateljé Lyktan. Höj och sänkbar lågvolt halogenlampa inuti i en cylinderformad, oftast vit armatur. Utanpå armaturen löper svarta ringar, som ger illusionen av att sväva i luften. Halogenlampan lyser uppåt ur cylindern och ljuset träffar två speglar som går att justera så att ljuset riktas åt olika håll. Sladd till transformator, som sätts i eluttag. Gjordes i olika varianter, främst som vägg-, golv- eller bordslampa. Fina exemplar är många gånger eftertraktade och säljs på auktionshus både i Sverige och internationellt.