Skärgårdsartilleriet i Sverige bildades 1866 genom att svenska flottan delades i två delar. Skärgårdsartilleriet förenades 1873 åter med flottan.

Skärgårdsartilleriet
Datum1866-1873
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen
TypKår
Del avStockholms örlogsstation
FörläggningsortKarlskrona
Stockholm
Göteborg
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Signalkanon i Grisslehamn, gjuten 1796.

UppgiftRedigera

Skärgårdsartilleriet förlades till Stockholm med Göteborg som depå, samt skulle även omhänderha sjöfästningarna vid Karlskrona. Vapnet främsta uppgift var att försvara landets inre skärgårdar och farvatten samt att understödja försvaret av sjöfästningarna.

PersonalRedigera

Av flottans personal erhöll skärgårdsartilleriet en del officerare och underofficerare, som bildade en särskild kår. Av manskapet erhöll skärgårdsartilleriet kanonjärkåren och de norra båtsmanskompanierna, som förut lytt under Stockholms och Göteborgs stationer. Militära grader och gradbeteckningar av armétyp infördes.[1]

MaterielRedigera

Av fartygen fick skärgårdsartilleriet en segelkorvett, de mindre pansarbåtarna samt en del kanonbåtar, kanonslupar och kanonjollar. Uniformen liknade mera en husar- än en sjöofficersuniform.

FörbandscheferRedigera

  • 1866–1873: Jacob Reinhold Lagercrantz

ReferenserRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
  1. ^ Tidskrift i Sjöväsende 20(1867)1, sid. 37-38.

Se ävenRedigera