Simon Rosenberg

svensk ämbetsman, krigskommissarie, krigsråd och bruksägare

Simon Rosenberg, före adlandet 1645 Simonsson Snare, född 1603, död 1689 med jordfästning 19 januari 1689 i Linköpings domkyrka, var en svensk ämbetsman och bruksägare.

Simon Rosenberg
Född1603
Död1689
SysselsättningÄmbetsman
BarnCatharina Rosenberg (f. 1650)
Redigera Wikidata

Rosenberg kom i statlig tjänst 1624 och kom genom åren att inneha flera ansvarsfulla uppdrag. Han var skrivare i Räknekammaren 1629,  fältproviantmästare vid svenska armén i Tyskland 1632, fältkamrerare och kommissarie i Schwaben 1633, kammarråd vid Mainzska staten 1635, kamrerare i Krigskollegium 1639 och häradshövding i Norra Vedbo härad i Jönköpings län 1643. Han utnämndes slutligen till krigskommissarie 1646 och krigsråd 1661. Han adlades 22 mars 1645 och ätten Rosenberg introducerades 1647 under nummer 322.

År 1645 köpte han Skogaholms bruk av Zacharias Andersson och lät samma år uppföra en ny stångjärnshammare, Carlshammaren, öster om Skogasjön vid Svennevadsån. Ungefär samtidigt anlades även en knipphammare på Skogaåns norra sida vid Skogaholm. Rosenberg insåg kort efter köpet att kapaciteten vid ugnen var för dålig och 1684 erhöll han privilegium på att uppföra en ny masugn. Den nya ugnen Östra Ås mulltimmerhytta placerades på östra stranden av ån Döbacken vid sjön Tisaren och stod färdig 1686.

Rosenberg var från 1638 gift med Margareta Larsdotter (Törnsköld)[1] (1617–1691) och makarna fick sju barn, dottern Catharina Rosenberg (1650–1723), gifte sig 1684 med militären Anders Wennerstedt, vilken övertog driften av Skogaholms bruk vid svärfars frånfälle.

Källor

redigera
  1. ^ Kultur- och personhistoriska anteckningar, Första delen, (1915–1920) sid. 145, Libris 8225152 Namnet Törngren