Öppna huvudmenyn
Kronan i Sigtuna vapen har kunglig anknytning.
Märsta kommuns vapen, som upphörde vid sammanläggningen med Sigtuna.

Sigtuna kommunvapen är samma vapen som fördes av Sigtuna stad. Trots att samma motiv fanns i stadens sigill redan 1311, fastställdes inte vapnet av Kungl. Maj:t (regeringen) förrän i samband med bildandet av den moderna Sigtuna kommun 1971, när staden sammanlades med den dittillsvarande Märsta landskommun. Det registrerades sedan av kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974 i samband med ny lagstiftning om skydd för svenska kommunvapen.

Kronan i vapnet har med all säkerhet kunglig anknytning. Enligt traditionen skall Sigtuna en gång ha varit kungasäte, och även om det inte har kunnat bevisas så har det i vart fall funnits kungligt myntverk i staden. Förutom att fungera som vapen och som sigillbild, så finns det också en bevarad stadsfana med detta motiv. På fanan omges vapenbilden av en krans och fyra eldkulor.[1]

BlasoneringRedigera

Blasonering: I blått fält en krona av guld mellan tre sexuddiga stjärnor av silver, ordnade två och en.

Vapen för upphörda kommuner inom den nuvarande kommunenRedigera

Märsta landskommun hade ett vapen med följande blasonering: I rött fält en bila och en nyckel i kors, båda av guld. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t den 26 februari 1954 och upphörde när kommunen sammanlades med Sigtuna. Bilan kom från sigillet för Seminghundra härad och nyckeln från sigillet för Ärlinghundra härad.[2] Symbolerna är sannolikt helgonattributen för S:t Olof respektive S:t Peter.[3]

KällorRedigera

  1. ^ Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, ss. 124f
  2. ^ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863-1970, Draking, Mjölby 1994, s. 66
  3. ^ Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 125