Sarah Grimke, född 1792, död 1873, var en amerikansk författare, abolitionist och kvinnorättsaktivist. På 1820-talet flyttade hon till Philadelphia och blev Kväkare och arbetade för slaveriets avskaffande och kvinnors rättigheter.[6]

Sarah Grimke
Sarah Moore Grimke.jpg
Född26 november 1792[1][2][3]
Charleston[4]USA
Död23 december 1873[1][2] (81 år)
Hyde Park, USA
MedborgarskapUSA
SysselsättningFeminist
BefattningDomare
FöräldrarJohn Faucheraud Grimké
Mary Smith Grimké
SläktingarAngelina Grimké (syskon)
UtmärkelserNational Women's Hall of Fame (1998)[5]
Redigera Wikidata

En krater på Venus har fått sitt namn efter henne.

BiografiRedigera

Sarah Grimké var dotter till domaren och plantageägaren John F. Grimké och hans hustru Mary Smith, aktiv i Charlestons välgörenhetsförening.[7] Sarah var sjätte barnet av fjorton barn och den andra dottern. Hon växte upp på ett plantagejordbruk i Sydstaterna.Familjen bodde på landet på sommaren och i Charleston på vintern.[6]

BarndomRedigera

Att växa upp på en bomullsplantage i södern, innebar att både Sarah och hennes yngsta syster Angelina blev medvetna om det brutala förtrycket av slavar. Sommaren tillbringades på plantagen där hundratals slavar arbetade. När Sarah fyllde 12 år fick hon en svart flicka som personlig slav. Hon vägrade ta emot flickan, men tvingades ta emot gåvan. De blev nära vänner och när Sarah började undervisa slavarna i söndagsskolan lärde hon sin slav också att läsa.[8]

UtbildningRedigera

Sarah fann också den orättvisa utbildningen, sönerna fick studera humaniora såsom latin och juridik medan döttrarna undervisades av privatlärarinnor i ämnen som var lämpliga för kvinnor. Hennes äldre bror Thomas studerade jurikik vid Yale University och Sarah fick låna hans böcker och lärde sig matematik och geografi.[9]

KväkareRedigera

 
Angelina Emily Grimke

År 1819 blev Grimkés far sjuk och ordinerades flytta till en läkarei Philadelphia som också hade ett hälsosammare klimat. Sarah ledsagade honom och stannade i staden efter att hennes far dog. Hon blev engagerad i anti-slaverirörelsen och lärde känna många Kväkare. Hennes yngsta syster, Angelina Grimké flyttade till Philadelhia 1829 och deras hem blev en station i den underjordiska järnvägen.[10] Under ett andaktsmöte protesterd Grimké mot att kväkare själva hade slavar. Hon tystades av Jonathan Evans, som menade att kvinnor inte skulle yttra sig i församlingen.[11]

Politisk aktivismRedigera

 
Odeon Hall, Boston 1838

Grimké och hennes syster Angelina flyttade till New York och blev en del av den nybildade föreningen The American Anti-Slavery Society som bildats 1830. De ansågs vara en tillgång för rörelsen tack vare sina personliga erfarenheter och insikter gällande slaveriets samhälle och dessutom var både goda skribenter. De blev de första kvinnliga företrädarna för slaverimotståndet och tränades precis som andra nyrekryterade talare och övades bland annat i argumentation. Sarah skrev en pamflett, Epistel till prästerskapet i Sydstaterna,[a] som visade att Bibeln fördömde slaveri.[8]

Våren 1837 deltog systrarna Grimké i den första sammankomsten för kvinnliga slavmotståndare i New York.[9] Efter mötet inledde systrarna en föreläsningsturné i New England, vilket ledde till många protester. Den samlade Reformerta kyrkan i Massachussets skickade ut ett herdabrev den 28 juni 1837,[12] vilket fördömde kvinnliga predikanter och reformatorer.


Efter detta påhopp började systrarna även engagera sig i kampen för kvinnors rättigheter.[13] Grimké skrev tre brev till Mary S. Parker, med temat ”Letters on the equality of the sexes”.[14] Mary Parker var en av ledarna i Bostons kvinnliga anti-slaverrörelse.[15] Våren 1838 höll de föredrag i Odeon Hall i Boston villket lockade tusentals åhörare.

Jag ber inte om några fördelar för mitt kön. Jag överger inte mitt krav på jämlikhet. Det enda jag begär av mina bröder är att de tar bort sina fötter från skuldrorna och låter oss stå upprätta på den mark som Gud har givit oss att beträda.
– Sarah Grimké, 1838[16][b]

VerklistaRedigera

  • An Epistle to the Clergy of the Southern States 1836
  • Letters on the Equality of the Sexes, and the Condition of Woman. Scholar Select, 1838.

EftermäleRedigera

1998 – National Women's Hall of Fame

OriginalcitatRedigera

  1. ^ Epistle to the Clergy of the Southern States
  2. ^ ”But I ask no favors for my sex. I surrender not our claim to equality. All I ask of our brethren[bröder] is, that they will take their feet from off our necks, and permit us to stand upright on that ground which God has designed us to occupy.”

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark id: w6z3235s, omnämnd som: Sarah Moore Grimké, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] American National Biography, 1999, American National Biography-ID: 1500294, omnämnd som: Sarah Moore Grimké, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ FemBio, omnämnd som: Sarah Moore Grimké, FemBio-ID: 11846, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b] ”Grimké, Sarah Moore”. anb.org. Läst 13 februari 2020.
  7. ^ ”Female benevolent societies”. Läst 21 februari220.
  8. ^ [a b] ”Biography of Sarah Grimké”. thoughtco.com. Läst 20 februarie 2020.
  9. ^ [a b] ”Sarah Moore Grimké”. biography.com. Läst 16 februari 2020.
  10. ^ ”From Abolition to Women's Rights”. Läst 21 februari 2020.
  11. ^ ”Evans, Jonathan, 1759-1839”. Läst 22 februari 2020.
  12. ^ ”Pastoral letter”. Läst 23 februari 2020.
  13. ^ ”Grimké sisters”. britannica.com. Läst 23 februari220.
  14. ^ ”Letters on the equality of the sexes”. archive.org. Läst 23 februari 2020.
  15. ^ ”Sarah M. Grimké to Mary S. Parker”. Läst 23 februarie 2020.
  16. ^ ”Early Feminist Inspirations”. loc.gov.Läst 20 februari 2020-