Santa Maria della Luce, även benämnd San Salvatore della Corte,[1] är en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt Jungfru Maria. Kyrkan är belägen vid Via della Luce i Rione Trastevere och tillhör församlingen San Crisogono.[2]

Santa Maria della Luce
Kyrka
Fasaden vid Via della Luce.
Fasaden vid Via della Luce.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Församling San Crisogono
Plats Via della Luce
Invigd 300-talet
Interiören.
Interiören.
Interiören.

Kyrkan har fått sitt namn efter en undergörande Mariabild, Madonna della Luce, ”Ljusets Madonna”.[3]

Absidens exteriör kan beskådas vid Vicolo del Buco.[4][5]

Kyrkans historia redigera

Enligt traditionen konsekrerades kyrkan av påve Julius I (337–352) och den helgades åt Frälsaren, italienska Il Salvatore. Till kyrkan fördes den helige Pigmenius reliker; han hade lidit martyrdöden under kejsar Julianus Apostata.[6]

Kyrkan nämns för första gången i ett dokument från påve Johannes XV:s pontifikat (985–996).[7] Tillnamnet ”Corte” avser sannolikt det närbelägna VII Coorte dei Vigili, latin VII Cohortes Vigilum, vilket var det antika Roms sjunde brandkårs- och nattvaktsdistrikt. Själva kasernbyggnaden, excubitorium, är i dag belägen omkring tio meter under gatunivån.[8]

Kyrkan byggdes om under 1100-talet, då kampanilen restes. Omkring år 1730 företogs en genomgripande ombyggnad av kyrkan efter ritningar av arkitekten Gabriele Valvassori. Denne arbetade utan kostnad för att infria ett löfte han hade avlagt åt Jungfru Maria under en sjukdom.[9]

Ovanför kyrkans portal sitter ett ovalt fönster och ovanför detta en dedikationsinskription:[10]


DEO SALVATORI DE CURTE
AC B.M.V.
BARTHOLOMAEUS CANDUSSI
FRONTEM TEMPLI HUIUS
PERFECIT AN MDCCCXXI


I absidens halvkupol har Sebastiano Conca utfört fresken Gud Fadern med änglar.[11] Bland interiörens övriga målningar kan nämnas Giovanni Concas Den helige Josefs död.[12]

Bilder redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Lombardi 1993, s. 297.
  2. ^ ”Chiesa rettoria San Salvatore della Corte (Santa Maria della Luce)” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 1 juni 2018. https://web.archive.org/web/20160327195748/http://www.vicariatusurbis.org/?page_id=188&ID=844. Läst 1 juni 2018. 
  3. ^ Rendina 2000, s. 206.
  4. ^ Gigli 1982, s. 57.
  5. ^ Ausenda 2002, s. 561.
  6. ^ Gigli 1982, s. 42–44.
  7. ^ Gigli 1982, s. 44.
  8. ^ Gigli 1982, s. 42.
  9. ^ Gigli 1982, s. 50.
  10. ^ Gigli 1982, s. 50–52.
  11. ^ Gigli 1982, s. 50–51.
  12. ^ Gigli 1982, s. 54.

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 678–680. OCLC 9269651 
  • Gigli, Laura (1982) (på italienska). Rione XIII Trastevere. Guide rionali di Roma. "3". Roma: Fratelli Palombi Editori. OCLC 886010187 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. sid. 438. OCLC 3696954 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273 
  • Pavia, Carlo (1996) (på italienska). L'Excubitorium. Roma: Sydaco Editrice. OCLC 602200062 
  • Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. ISBN 88-8289-419-3 

Externa länkar redigera