Sankta Gertrud av Nivelles, född 626 i Landen, Belgien, död i Nivelles, Belgien. Gertrud vördas som helgon inom bland annat Romersk-katolska kyrkan och Östortodoxa kyrkan. Hennes minnesdag firas den 17 mars.
| Gertrud av Nivelles | |
 Sankta Gertrud i Knivsta gamla kyrka (1400-talet) | |
| Jungfru, Abbedissa | |
|---|---|
| Född | 626 Landen, Belgien |
| Död | 659 Nivelles, Belgien |
| Vördas inom | Romersk-katolska kyrkan Östortodoxa kyrkan |
| Helgondag | 17 mars |
| Attribut | kyrkomodell, bok och/eller abbedissestav. Ibland krona på huvudet och omgiven av råttor |
| Skyddshelgon för | väg- och sjöfarare |
.jpg)
Hon var dotter till den frankiske maior domus Pippin av Landen och hans hustru sankta Itta samt syster till sankta Begga (abbedissa av Andenne), sankt Bavo och Grimoald I. Efter Pippins död år 640 grundade hennes mor Itta ett dubbelkloster i Nivelles i nuvarande Belgien på inrådan av sankt Amandus, Biskop av Maastricht. Gertrud blev klostrets första abbedissa.
Vid 1300-talets mitt spreds helgonets kult till Norden, bland annat i form av Gertrud-gillen i städer med tyskt befolkningsinslag. Tyska kyrkan i Stockholm ersatte till exempel på 1570-talet S:ta Gertruds gillestuga där den medeltida stadens tyska borgare hade träffats, och bär alltjämt helgonets namn.
Enligt S:ta Gertruds helgonlegend skulle hon ha räddat några sjöfarande som ropat till henne när de befann sig i sjönöd. Hon blev därför under medeltiden de resandes skyddshelgon. Till exempel drack man Sankta Gertruds minne innan en resa.
Gertrud framställs vanligtvis i Benediktinordens dräkt hållande en kyrkomodell, bok och/eller abbedissestav. Ibland med en krona på huvudet. Kyrkomodellen som attribut syftar på hennes iver att bygga kyrkor. Under senmedeltiden framställdes hon ibland omgiven av råttor. Gertrud är skyddshelgon till ett flertal kyrkor, bland annat i Sverige (till exempel Falsterbo kyrka, Vittskövle kyrka och Häverö kyrka) och hon anropas som hjälpare i dödsstunden.
Se även
redigeraKällor
redigera- Orrling Carin, red (2001). Medeltidens ABC ([Ny, rev. utg.] /redaktör: Carin Orrling ; [illustrationer: Statens historiska museum]). Stockholm: Prisma. sid. 139. Libris 8358062. ISBN 91-518-3926-1 (inb.). http://histvarld.historiska.se/histvarld/sok/artikel.asp?id=20544. Läst 21 september 2009 Arkiverad 12 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- Harrison, Dick (2001). Krigarnas och helgonens tid: Västeuropas historia 400–800 e. Kr. (3. uppl.). Stockholm: Prisma. sid. 72 och 317. Libris 7408880. ISBN 91-518-3897-4 (inb.)
- Skånberg, Tuve (2003). ”Helgon- och änglaattribut” (PDF). Glömda gudstecken: från fornkyrklig dopliturgi till allmogens bomärken. Bibliotheca historico-ecclesiastica Lundensis, 0346-5438 ; 45. Lund Universitets Kyrkohistoriska Arkiv. sid. 173. Libris 8888683. ISBN 91-89515-06-4 (inb.). http://www.lub.lu.se/luft/diss/the_64/the_64.pdf. Läst 20 september 2009 Arkiverad 5 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gertrud, helgon 1., 1904–1926.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Gertrud av Nivelles.
