Sankt Göran och draken, Gamla stan

medeltida skulptur i Storkyrkan, Stockholm

För andra skulpturer med samma motiv, se Sankt Göran och draken (skulptur).

Sankt Göran och draken är en medeltida träskulptur i Storkyrkan som föreställer legenden om Sankt Göran och draken. Skulpturen står i Storkyrkan och en replik står på Köpmantorget, båda i Gamla stan.

Sankt Göran och draken i Storkyrkan, 2009.

Historik och motivRedigera

 
Skulpturgruppen med Prinsessan till vänster och Sankt Göran och draken till höger i Stockholms Storkyrka. Målad träskulptur, troligen utförd i Stockholm på 1480-talet.

Sten Sture den äldre lät beställa en skulptur för att hylla sin seger över unionskungen Kristian I vid slaget på Brunkeberg 1471. Skulpturen Sankt Göran och draken placerades i Storkyrkan i Stockholm 1489. Konstverket består av två huvuddelar, "S:t Göran och Draken" samt "Prinsessan". De är båda gjorda i trä som är ihåligt för att det inte skall spricka. Det väldiga skulpturverket Sankt Göran och draken i trä skapades av Bernt Notke från Lübeck. Det är omtvistat om konstverket är skapat av Bernt Notke eller inte. Man antar att Prinsessan i skulpturgruppen skulpterades av Heinrich Wylsynck, träsnidare från Lübeck, som assisterade Bernt Notke 1484-89. Prinsessan är den som Sankt Göran (Sten Sture den äldre) räddar från Draken (Kung Kristian I) och hon representerar nationen Sverige. Sankt Göransgruppen i Storkyrkan var ett av de största restaureringsföretagen i sitt slag och gruppen blev pietetsfullt och skickligt iståndsatt år 1914 av konstnären och restauratören Allan Norblad, enligt konsthistorikern Carl G. Laurin.[1][2]

Det är oklart var den gjordes och av vem. Johnny Roosval attribuerade den i början av 1900-talet till Bernt Notke i Lübeck och detta var länge den accepterade sanningen. Medeltidskonstkännaren Peter Tångeberg framförde 2009 att detta inte kan vara fallet, utan att konstverket snarast har tillkommit i Burgund i södra delen av dåvarande Nederländerna.[3] Jan Svanberg har i ett arbete 2011 avfärdat dessa teorier. Tills vidare får attribueringen anses osäker.[4]

Skulpturen består av olika skulpturgrupper, där helheten anknyter till Legenden om Sankt Göran och draken, ett ofta förekommande bildmotiv under medeltiden. Sankt Göran anses dock föreställa Sten Sture den äldre[5], draken representerar danskarna under unionskungen, den danske kungen Kristian I, och Prinsessan (eller Jungfrun) representerar här landet Sverige (enligt vissa staden Stockholm), och samtiden uppfattade skulpturen på det sättet. Hästens seldon visar tre näckrosblad, som var den äldre Stureättens, "Sjöbladsättens", vapenbild. Rustningarna på Sankt Göran och hästen överensstämmer med Sten Stures. Prinsessan bär en burgundisk dräkt och smycken enligt förnäm samtida smak, och kan ha haft Sten Stures fru Ingeborg Åkesdotter (Tott) som förebild[5] Efter slaget på Brunkeberg tågade under många år Sten Sture och hans fru Ingeborg Åkesdotter (Tott) och många Stockholmare på årsdagen från Storkyrkan upp till Brunkebergsåsen, där en mässa hölls, de bar då relikerna i konstverket.[6]

Idag finns det även forskare som tror att den träskulptur av kung Karl Knutsson som finns på Gripsholms slott kan ha ingått i monumentet från början. Även den är attribuerad till Notke.[7] Sten Sture blev Sveriges riksföreståndare efter Karls Knutssons död den 15 maj 1470.

BilderRedigera

Replik på KöpmantorgetRedigera

 
Invigningen oktober 1912.

Skulpturen Sankt Göran och draken som står på Köpmantorget är en kopia i brons och granit som invigdes år 1912. Under 1910-talet göts en replik av skulpturen i brons och placerades i det tidigare kvarteret Aceton mellan Köpmantorget och Österlånggatan i Gamla stan i Stockholm. Den invigdes under pompa och ståt den 10 oktober 1912. Projektet genomfördes genom finansiering av Föreningen för Stockholms prydnande med konst och fabrikören Hjalmar Wicander. Träskulpturen kopierades under Theodor Lundbergs översyn i lera och göts därefter i gips, varefter den överfördes i brons av Otto Meyers konstgjuteri. Sockeln ritades av hovintendenten Gustaf Lindgren.

Skulpturen på Köpmantorgets sockel mot öst räcker ända ner till Österlånggatan i höjd med Brunnsgränd. Där finns en fontänskulptur som utgör en del av skulpturen. Den är utformad som en brunn med tre medeltida stadsportar genom vilka vatten rinner ner i fontänbassängen. De symboliserar de tre strömmarna som först omgärdade Gamla Stan (nuvarande Norrström, Stallkanalen och Söderström).[8] Fontänbrunnen skall även påminna om den offentliga brunnen som på 1400-talets mitt låg vid dåvarande Fiskartorget.[9]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Carl G. Laurin, Konsthistoria, Skolupplaga, Svenska Bokförlaget/Norstedts, Stockholm, 1956, sidorna 76-77.
  2. ^ Information om Sankt Göran och Draken.
  3. ^ på Scienceblog 2009-12-03, läst 2011-03-03
  4. ^ Sankt Göran i kult och konst på tre kontinenter, Jan Svanberg.
  5. ^ [a b] Lisbet Scheutz (2001 (2003) nuytgåva). Berömda och glömda stockholmskvinnor: sju stadsvandringar: 155 kvinnoporträtt. Stockholm: MBM. ISBN 91-973725-3-6 Libris 8392583 
  6. ^ Information om Sankt Göran och Draken.
  7. ^ Statens historiska museum.
  8. ^ ”Stockholm Gamla stan.”. Arkiverad från originalet den 13 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110513015941/http://www.stockholmoldtown.se/atttittapa.php?id=konstverk. Läst 7 november 2011. 
  9. ^ Stockholms gatunamn (1986), s. 38

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera